[fsv. säld (i ssgrna osäld, ysäld, alla: olycka o. d.); jfr fvn. sæld, nor. nn. sæld, fht. sālida, mht. sælde, feng. sǽlp; avledn. av SÄLL, adj. — Jfr SÄLLRIK]
(†) lycka l. sällhet l. salighet. Guds förbund thet nya hafer græskan äfen grundrikt fattat / Och oss lämnat alt hvad Herren til vår säld har nödigt skatat. ORudbeck d. y. Vitt. 84(1717).
SAOB
