SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 2001  
SÄLD, sbst.1, r. l. f.
Etymologi
[fsv. säld (i ssgrna osäld, ysäld, alla: olycka o. d.); jfr fvn. sæld, nor. nn. sæld, fht. sālida, mht. sælde, feng. sǽlp; avledn. av SÄLL, adj. — Jfr SÄLLRIK]
(†) lycka l. sällhet l. salighet. Guds förbund thet nya hafer græskan äfen grundrikt fattat / Och oss lämnat alt hvad Herren til vår säld har nödigt skatat. ORudbeck d. y. Vitt. 84 (1717).
Spoiler title
Spoiler content