publicerad: 2002
SÄRS, adv.
Etymologi
(†) avskilt, på en plats för sig; jfr SÄRSKILD 1 e. Refererade Qvæstor Peer Gerss, at han hade lagdt särs j bodhen åth H. Joon Betulandro 5 t:r korn. ConsAcAboP 1: 442 (1650). Förmantes fördenskuld Olaus särs, han wille bekenna sanningen. Därs. 449.
![saob](/img/book_39.png)
Spoiler title
Spoiler content