SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 2002  
TABURETT tab1uret4, sbst.2, r. l. m.; best. -en; pl. -er.
Ordformer
(tabou- 17401841. tabu- 1709 osv. -lett 17091769. -ret 1738. -rett 1743 osv. -rette 17401744)
Etymologi
[liksom d. taburet, t. tabouret av fr. tabouret, dimin.-bildning till ä. fr. tabour, trumma (se TAMBUR); stolens sits har sannol. liknats vid en trumma; formen på -lett torde bero på anslutning till ord som TABLETT, TOALETT. — Jfr TABORETT]
1) flyttbar (förhållandevis elegant) sittmöbel utan ryggstöd o. (vanl.) utan karmar, kullerstol. AuktionsförtRArk. 1709. Tänk dig en karl .. sittande på en taburett af gult damast. Almqvist AMay 39 (1838). Den enklaste, om än icke bekvämaste, stolen är taburetten, stolen utan ryggstöd. Adler Meyer 470 (1894). (Hon) slog sig ner på en sån där obekväm taburett. Beskow FarmLappt. 92 (1922). Ikea 1992, s. 67.
2) om taburett (i bet. 1) som vid ett hov är förbehållen särskild person o. därur utvecklade bet.
a) (numera bl. i skildring av ä. förh.) om taburett vid hov förbehållen förnäm l. gynnad person, särsk. i uttr. ha taburett hos konungen (l. drottningen), ha rätt att ceremoniellt umgås med konungen osv. Herrar Riksens Råd sätta sig på de för dem i Hög-Choret stälde Tabouretter med rödt Sammet öfwerklädde. PH 9: 852 (1772). Om taburetterne hos Drottningen, vid audienser och kurer sade Konungen: att han ansåge dem för stållar, som satte så högt värde på en taburett, då de kunde sitta i ländstol hemma. Fersen HistSkr. 2: 57 (c. 1790). Eglé, så hette hon .. / Född af en förnäm far, uppvaktande vid thronen, / Och af en mor, en fru af ytterst goda tonen, / Med statsvagn, hof-livré, entréer, taburett. Leopold 1: 146 (1800). Somliga undrade på grefvinnan M, och huru hon .. ville gifta sig med en gammal man. Somliga sade, att hon gjorde detta parti för att få taburetten. Bremer Nina 36 (1835). (Sv.) Hafwa taburett hos konungen ell. drottningen, (t.) das Recht haben sich in Gegenwart des Königs oder der Königinn zu setzen. ÖoL (1852).
b) om taburett förbehållen medlem av styrande församling (ss. riksråd l. regering), övergående i anv. ss. beteckning för konseljplats, statsrådsämbete o. d. Till .. (en gren av riddarhusoppositionen) räknade .. (den konservative politikern C. I. Heurlin) dem, som buro horn i sidan mot den gamla konseljen och ville göra taburetterna tomma, för att sjelfve taga dem i besittning. Hellberg Samtida 1: 88 (1870). Själva vilja nog ministrarna stanna kvar på sina taburetter. Wigforss Minn. 2: 246 (i handl. fr. 1926). (Regeringsförhandlingarna) strandade .. närmast till följd av att Folkpartiet begärde 4 av de 12 taburetterna. Carlsson (o. Rosén) SvH 2: 688 (1961). — jfr MINISTER-, SENATORS-TABURETT.
Ssgr: (i allm. till 2, särsk. till 2 b; numera bl. mera tillf.) TABURETT-ASPIRANT. Rydberg Brev 1: 185 (1870).
-HUNGER. särsk.: iver att bli statsråd; jfr hunger 2. Hamilton Dagb. 1: 47 (1912). Säkert har tillvänjningen vid riksdagsbänken .. fött en taburetthunger som lockar honom att (osv.). Expressen 27 ⁄ 2 1965, s. 9.
-HUNGRIG. särsk.: ivrig att bli statsråd; jfr -hunger. KaptPuff 1871, Provnr, s. 4.
-HÄFTA. skämts.: önskan l. förmåga att sitta kvar i regeringen. (Den Lindmanska regeringens) ”Taburetthäfta” var, såsom Edén sade ”otrolig”. Palmstierna BrytnSkede 131 (cit. fr. 1910).
(1) -ÖVERDRAG~002, äv. ~200. JournD 1855, s. 86.
Spoiler title
Spoiler content