[av fr. tailler, ffr. äv. taillier, av senlat. taliare, skära av, skära i delar, till talea, avskuren gren, sättkvist (se TALJA, sbst.1); i bet. 2 dock avledn. av TAILLE. — Jfr TAILLE, TAILLEUR, TALJA, TALLRIK]
(†)
1) skära till (se SKÄRA TILL 4); anträffat bl. i p. pf. i mer l. mindre adjektivisk anv., om (del av) klädesplagg: som är tillskuren o. sammansatt av flera stycken. 1 gra Tallierat lädertröya. BoupptSthm 1680, s. 79 b(1673). 1 st: brun Polemitztröja, medh Talgeradhe Armar. Därs. s. 594 a, Bil.
2) motsv. TAILLE 4, i vissa spel: hålla bank. (Han) giorde .. otroligt stora winster, när han spelte Pharao; antingen han taillerade eller puncterade. Säfström Banquer. Z 3 a(1753). Tersmeden Mem. 1: 40(c. 1790).
