TALIKA, f. l. r.; anträffat bl. i pl. -or.
Etymologi
[sannol. av lt. dāleke, tāleke, dimin. till mht. tāhele (ä. t. dahle, ombildat till t. dohle), utvidgning av mht. tāhe, av fht. tāha, motsv. (med grammatisk växling) ett icke anträffat feng. dāwe (jfr meng. daw(e), eng. (jack)daw, kaja); sannol. av ljudhärmande ursprung (bildat efter fågelns lockrop). — Jfr ALIKA]
