TAMPAS tam3pas2, v. dep. -ades; vbalsbst. -ANDE, -NING
Etymologi
[jfr d. tampe, slå med tamp, prygla, lt. tampen; till TAMP 3 b]
tvista, strida (med ngn l. ngt); med reciprok bet.: kivas, slåss (med varandra); äv.: munhuggas; äv. i mer l. mindre bildl. anv.; äv. (numera föga br.) ss. vbalsbst. -ning, om enskild omgång av tampande. SthmKväsargrabbar 8 (1896). Måhända drömmer .. (samen) sig här ibland tillbaka till ungdomens glada dagar, då han ”tampades” med den gamla björnhonan. TurÅ 1918, s. 320. Om du vill slåss, kan du ju slåss med mej .. Det skulle för resten vara skojigt med en liten tampning. Johnson Nu 94 (1934). De slogs, såg han. De tampades som älgar. Carlsson ÄlvTimm. 173 (1949). Själv hade jag mitt gamla vanliga onda att tampas med. Gustaf-Janson DödlKär 51 (1953). I går morse var det i alla fall P G Peterson och Per-Erik Lindorm som tampades – men hur det gick vet inte recensenten, som då befann sig utom hörhåll för duellen. DN(A) 17 ⁄ 11 1964, s. 13. Psykologen lyckades sakta få henne att se att detta var en flykt, ett sätt att slippa tampas med världen. ICAKurir. 1991, nr 29—30, s. 3. — särsk. i uttr. tampas om ngt, tvista l. strida om ngt. Om söndag mötas sålunda Linnéa B och Olympia (i bandy) för att tampas om en plats i semifinalen. IdrBl. 1924, nr 16, s. 8. Det finns ett litet förråd (av alkoholsvaga drycker) att tampas om för dem som vill komma fram med opåverkad kropp och själ. DN 16 ⁄ 6 1985, s. 33.
SAOB
