TANTALISK tanta4lisk, adj.; adv. -T.
Etymologi
[jfr t. tantalisch; till namnet Tantalus (se TANTALUS-); jfr äv. lat. tantaleus, gr. ταντάλε(ι)ος, hörande till Tantalus]
eg.: som liknar Tantalus evighetsstraff; som är ouppnåelig l. oåtkomlig, lockande men utom räckhåll; äv.: plågsam, outhärdlig. Lundberg Paulson Erasmus 69 (1728). Man berättar .. om främlingar .. som narrat sig sjelfva, då de trott sig kunna på ett par timmar gå till dessa snöbetäckta höjder (dvs. fjällen); de hafva sedan kommit tillbaka och blifvit utskrattade, emedan dessa snöberg på ett Tantaliskt sätt likasom dragit sig tillbaka, i den mån man med mera ifver marcherat fram emot dem. Stiernstolpe Arndt 3: 101 (1808). Den inwändningen, att det ensliga lifwet förstörer alla samhällighetens wanor, kunde blott då gälla, om det bewistes, att anblicken af många i tantalisk tystnad hållna förbrytare wore för straf fången helsosammare, än besöket af ofwannämnde personer (dvs. själasörjare, fängelseföreståndare osv.). SvLittFT 1837, sp. 559. Du vill låta mig dö af tantaliska qval hellre än att ingå på en modig, rättvis handling. Bremer Hertha 358 (1856). Han kunde .. ha dragit den slutsatsen att hela kaninhistorien var en myt .. ifall inte hans nos oupphörligt vädrat vissa tantaliska lukter, som hans instinkt sade honom ej kunde betyda annat än kanin. Atterbom Walpole Jer. 96 (1924). Det är verkligen svårt för mig (att acceptera anbudet): jag frestas tantaliskt av pengarna. FGBengtsson (1929) i SvLittTidskr. 1963, s. 60.
