SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 2003  
TARTRAT tar1tra4t, r. (SvOrdb. (1986) osv.) ((†) n. Berzelius ÅrsbVetA 1843, s. 239, Ekbohrn (1904)); best. -en (ss. n. -et); pl. -er (Lundell (1893) osv.) ((†) = Cleve KemHlex. (1883), Kjellin (1927))
Etymologi
[jfr t. tartrat, tartarat, eng. o. fr. tartrate; av mlat. tartarum, vinsten (se TARTARIOLJA)]
kem. om vart o. ett (var o. en) av vinsyrans salter o. estrar. Berzelius ÅrsbVetA 1843, s. 239. Tartrat, (dvs.) vinsyrade salter. Cleve KemHlex. (1883). Tartrater .. de viktigaste äro kaliumbitartrat eller vinsten och kaliumnatriumtartrat eller seignettesalt. VaruhbTulltaxa 1: 143 (1931). Tartrat .. (dvs.) ett salt av vinsyra (Syn(onym) vinsten). SvOrdb. (1986).
Spoiler title
Spoiler content