publicerad: 2003
TELEFONERA tel1efone4ra (hos LoW (1889) anges äv. uttal med halvlång vokal i första stavelsen), äv. -fω - (hos LoW (1889, 1911) uppges uttal med -få- vid sidan av -fω-), v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING; -ARE (se avledn.)
Ordformer
(förr äv. -ph-)
1) intr.: tala i telefon, föra samtal i telefon; äv.: företa telefonpåringning, särsk. i sådana uttr. som telefonera till ngn, ringa upp ngn, telefonera efter ngn l. ngt, i telefon be ngn komma, i telefon tillkalla ngn resp. i telefon beställa l. rekvirera ngt; äv. i opers. pass. (förr särsk. med indir. obj.); ss. vbalsbst. -ing, äv. -ande, äv. i konkretare anv., om enskild omgång av telefonering (i ovan anförd bet.). Telefonera efter en hyrvagn. Edgren Lifv. 1: 43 (1882). Han är förargad för att hon mankerade .. och .. telefonerar två gånger om dagen till en annan (flicka). Wägner Norrt. 100 (1908). Det telefoneras mig ofta. LoW Förord 43 (1911). Jag telefonerade första gången 1880 på Norstedts. Laurin Minn. 1: 244 (1929). Jag åtog mig uppdraget, och efter några telefoneringar var saken klar. Zilliacus Karel. 50 (1934). Stör henne inte — hon telefonerar just nu. SvOrdb. (1986). Det ska telefoneras och ageras. Expressen 3 ⁄ 9 1999, s. 29.
2) tr.: per telefon framföra l. meddela l. tillkännage (ngt, äv. med att-sats), särsk. i uttr. telefonera ngt till ngn; äv. (numera bl. tillf.) med personobj. o. adverbiell bestämning vars huvudord betecknar riktning l. plats l. lokal o. d., särsk. i uttr. telefonera ngn ngnstädes o. d., i telefon be l. anmoda ngn att bege sig ngnstädes. Man ernar att .. låta ett konsertsällskap i Newyork telephonera ”Sommarens sista ros” och ett halft dussin andra sånger till Filadelfia. DN 25 ⁄ 4 1877, s. 2. Ingenjörn .. telefonerade .. hem Dagmar. Öberg Son. 56 (1905). Doncker hade .. telefonerat till faktorn, att artikeln ovillkorligen skulle in! Söderberg AllvLek. 68 (1912). (Anvisning för) Telefonering av telegram. RTKatal. 1924, 1: XII. Telefonera instruktioner till sina medarbetare. DN 20 ⁄ 1 1998, s. A9. jfr EFTER-, KABEL-TELEFONERA m. fl. o. DUBBEL-, DUPLEX-, LÅNGDISTANS-, MULTIPLEX-, RADIO-TELEFONERING. —
Särsk. förb. (till 2): TELEFONERA HOP10010 4. (numera bl. mera tillf.) telefonera samman. Efter kaffet telefonerade pappa hop ett litet spelsällskap. Hedenstierna Marie 199 (1896). —
TELEFONERA IN10010 4. per telefon sända (ett meddelande o. d., i sht telegram l. tidningsartikel) in (till telegraf l. tidningsredaktion o. d.), intelefonera. Auerbach (1915). Jag klamrade mig .. fast vid ett ynkligt hopp att telegrammet blivit missuppfattat när det telefonerades in. Zetterholm Oannes 43 (1980). —
TELEFONERA SAMMAN10010 40. (numera bl. mera tillf.) med pluralt l. koll. obj.: per telefon kalla samman, ringa ihop (se ringa ihop 2). Jag hade telefonerat samman en hel hop skalder och konstnärer till operaterrassen. Engström Kryss 158 (1912). —
TELEFONERA UT10010 4. per telefon sända (ett meddelande, i sht telegram) ut (till mottagare). Östergren (1956). —
Ssgr (till 1): TELEFONERINGS-AVGIFT~02 l. ~20. (numera mindre br.) avgift för att telefonera; jfr telefon-avgift. BtRiksdP 1899, I. 3: nr 62, Bil. A s. 12. —
-FÖRSÖK. (numera mindre br.) om försök att åstadkomma telefonförbindelse. Med en .. starkströmsmikrofon .. utfördes sommaren 1909 lyckade telefoneringsförsök mellan Stockholm och Paris. 2NF 18: 470 (1912). Därs. 28: 714 (1918). —
Avledn.: TELEFONERARE, m. ⁄ ⁄ ig. (mera tillf.) person som telefonerar. Nu säger vår telefonerare: Min situation är sådan att (osv.). GbgP 30 ⁄ 3 1955, s. 6. —
Spoiler title
Spoiler content