SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 2003  
TELLER- täl4ær~, ssgsförled.
Etymologi
[av t. teller, tallrik (se TALLRIK)]
ss. förled i ssgr betecknande ngt som påminner om tallrik l. hänför sig till tillverkning av sådan.
Ssgr: TELLER-HAMMARE. [jfr t. tellerhammer] (numera föga br.) handhammare för bleckslageri o. d., särsk. för tillverkning av tallrik i metall; jfr fot-hammare. JernkA 1833, s. 584. SvTeknOrdb. (1946).
-UR. [jfr t. telleruhr] (förr) väggur med tallriksliknande urtavla (av metall o. påminnande om bleck- l. tenntallrik). Väggur, i senare tid kallat Telleruhr, av mässing och tenn samt driven och förgylld koppar. Karlson StåtVard. 348 (1945). De s. k. Telleruren med sina stora visartavlor. Lundwall Ur 62 (1955).
Spoiler title
Spoiler content