SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 2004  
TEN te4n, sbst.1, r.; pl. -ar, förr äv. TENA, sbst.1, r. l. f.; pl. -or.
Ordformer
(ten 1911 osv. tena 1847 (: tenor, pl.)1850 (: Tenor, pl.))
Etymologi
[jfr sv. dial. teln, ten, teln (se TELN, sbst.1; formen utan -l- sannol. uppkommen gm assimilation av supradentalt n l. dissimilatoriskt bortfall av l före n)]
(numera bl. i vissa trakter, bygdemålsfärgat) teln (se TELN, sbst.1 ). Nilsson Fauna 1: 309 (1847). Tenor eller telnor .. (dvs.) de yttre lösa eller fasta banden omkring nät, not, m.m. .. förfärdigade af hampa, hår eller tagel. Källström Jagt 246 (1850). SvFiskelex. (1955).
Spoiler title