SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 2004  
TERRALIT tær1ali4t, r. l. m.; best. -en; pl. -er.
Ordformer
(äv. -th)
Etymologi
[av t. terralith; bildat till lat. terra (se TERRA, sbst.), trol. efter mönster av t. siderolith (se SIDERO-LIT)]
(numera mindre br.) om ett slags målat l. fernissat o. d. keramiskt gods; äv. om lera använd vid tillverkning av sådant keramiskt gods; jfr SIDERO-LIT 2. 1 Grädd kanna af Terralit. BoupptVäxjö 1837. Siderolith, Terralith, Hydrolith, kallas ett slags lergods, som formas eller stöpes i gipsformar och efter skarp bränning målas. Kjellin 956 (1927). 2SvUppslB (1954; om lera).
Spoiler title
Spoiler content