SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 2004  
TERTIAN tær1tsia4n, adj.; adv. -T.
Etymologi
[jfr eng. tertian; av lat. tertianus, avledn. av tertius (se TERTIA, adj.). — Jfr TERTIAN, sbst.2]
(i sht i ä. medicinskt fackspr.) om feberattack o. d.: som återkommer varannan dag. (U. Rudensköld) hindrades, först af en tertian feber, och sedermera af en svår andetäppa och bröstvärk. Kryger ÅmVetA 1765, s. 15; möjl. ssg. Intermittenta febrar, oftast med quotidian, någon gång med tertian, men aldrig med quartan typ. TLäk. 1835, s. 263. Cannelin (1921).
Ssgr, se tertian, sbst.2 ssgr.
Spoiler title
Spoiler content