[fsv. þȳþilagh, þȳþolagh, tidholag, tidelag, könsumgänge (med djur); förleden bildad till fsv. thȳdhas, ha könsumgänge med (se TY, v.); senare leden är LAG, sbst.3 Bet. ’könsumgänge med djur’ har uppstått gm det i medeltida lagtexter frekventa uttr. hava þȳþilagh mæþ fǣ. Formen med -i- har uppkommit gm anslutning till fsv. tidhas, para sig (se TIDD)]
om könsumgänge mellan människa o. djur; särsk. i uttr. sodomitiskt tidelag, se SODOMITISK c. Begå, bedriva, idka (förr äv. bruka, (för)öva) tidelag. Dömdes Gertrud bonde dotter xi [markland] sak för thet tydelag som hon vitte Per Ioansson i Börkö wppå om ena koo. BtFinlH 2: 25(1538). Hwar som hafwer tidelag med fä, eller andra oskiäliga diur; then skal halshuggas, och i båle brännas, warde och samma diur tillika dödadt och brändt. MB 10: 1(Lag 1734). DN 29 ⁄ 12 1985, s. 36.
Ssgr: TIDELAGS-BROTT. (förr) om förh. i Sv. före 1944: brott bestående i tidelag. Calonius 5: 8(1798). Att enbart under åren 1751–78 ej mindre än 175 personer avrättades för tidelagsbrott. SvFolket 4: 140(1939). —
-SYND. (†) synd bestående i tidelag. Hans Kongl(ige) Maj(estä)t (har) i nåder warit på medel och utwägar betänkt, huru den wederstyggelige Tidelags-synden .. måtte i tid kunna förhindras och utrotas. HC11H 15: 79(1697). Calonius 4: 251(1797).
Avledn.: TIDELAGARE, m. ⁄ ⁄ ig. (numera i sht i skildring av ä. förh.) om person som har begått tidelag. Schmedeman Just. 665(1675). Grofwa Miszgierningsmän .. Mordbrännare, Tidelagare, Röfware .. skola vara .. (från pardonsplakatet) uteslutne. PlacatPardon 1719, s. 3. Att söka försvara en tidelagare utan att ha mycket väl reda på sig kunde vara farligt. Levander Brottsl. 99(1933).
SAOB
