TILL ssgr (forts.; jfr anm. sp. 1160):
(II 13 a) TILL-KÄRA. [fsv. tilkära] (numera föga br.) framställa anklagelse l. väcka talan mot (ngn); förr äv. (med anslutning till till II 5 a) med två obj.: anklaga l. väcka talan mot (ngn) för (ngt); jfr kära, v.3 3. Efftir Suerighes lagh förmeller .. ath thenn som bliff(uer) thil kierath om nokionn skulldh, och will eij kiennis vidhith, tå frij sigh medh Suerighes lagh. TbLödöse 381 (1596). Särdeles tå någonthera neekar til thet honom tilkäres och wites. KOF II. 2: 455 (c. 1655). Cannelin (1939). —
(II 11 a) -KÖP. (numera bl. mera tillf.) kompletterande köp (av ngt). Som ett Skattehemman städse kunde ökas genom tillköp och uppodlingar .. måste sådana hemman årligen besigtigas och å nyo skattläggas. Botin Utk. 593 (1764). SAOL (1998). —
-KÖPA. [fsv. tilköpa]
1) (numera bl. tillf.) till II 5, refl.: gm köp l. mot vederlag förvärva (ngt) åt sig; förr äv. icke refl.: förvärva (ngt); i ä. språkprov stundom (i sht i icke refl. anv.) svårt att skilja från 2; jfr köpa till. The thär flere hemenn sig tilköpe och under sig slå, ähnn the kunne siälffve fike och fare. G1R 28: 274 (1558). Eho, som ännu kan hafwa någon oförseglad (brännvins)panna, ware sig tilköpt efter Förbudet eller icke. PH 10: 89 (1772). Sedan Carl XII .. stupat .. tillköpte sig hans syster, Ulrika Eleonora, regeringen genom uppoffrandet af nästan alla majestätsrättigheter. Ekelund NAllmH II. 1: 144 (1838). Vindros 1945, s. 31.
2) (numera bl. mera tillf.) till II 11 a α α': köpa (ngt, särsk. jordegendom o. d.) för utökning l. komplettering av befintligt bestånd; jfr 1. ÅngermDomb. 1648, s. 16. Bland den jord som tillköpts var även en stenig udde, som sköt ett stycke ut i sjön. Horn LycklTid 102 (1943). Tillköpt. SAOL (1998).
