publicerad: 2004
TILLSPILLOGE tilspil3ω~je2 l. TILLSPILLOGIVA ~ji2va, v. -ger resp. -giver, -gav, -gett resp. -givit, -given (se för övr. GIVA, v.). vbalsbst. -GIVANDE, -GIVELSE (numera bl. tillf., Högberg JesuBr. 2: 139 (1915)), -GIVNING.
Ordformer
(förr äv. skrivet ss. två ord til spillo-)
Etymologi
(numera i sht i högre stil (ngt arkaiserande) l. ngt skämts.) ge (ngn l. ngt) till spillo (se SPILLO, sbst.2 c, särsk. (i ä. bibelöversättningar o. i därav påverkat spr.) α, β); äv. i p. pf. i mer l. mindre adjektivisk anv.: (förgäves) offrad, prisgiven, förlorad (se FÖRLORA 11) (jfr SPILLO, sbst.2 c δ). Kolmodin QvSp. 1: 628 (1732). Svenska hären led ett stort nederlag, och i flykten blef allt tillspillogifvit. 2SAH 4: 109 (1805). (Brorsonen) lyckades .. att befria Henning från rättsligt åtal, men hans ära var tillspillogifven. De Geer Minn. 2: 251 (1892). Tillspillogivning. Det hebreiska uttrycket för giva till spillo betyder egentligen att avskilja från världsligt bruk och helga åt Gud. Bib. 1917, Ordförkl. s. 438. Ett smycke i den svenska översättningstraditionen, som ej får tillspillogivas. KyrkohÅ 1926, s. 108. Det flyktingöversvämmade Kalkuttas tillspillogivna folkgytter. BonnierLM 1954, s. 306. Det är lätt att stapla en massa eländig, talande och för redan tillspillogivna självförtroenden meningslös statistik efter en sådan här match. GbgP 20 ⁄ 1 2003, s. 26.
Spoiler title
Spoiler content