SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 2005  
TILLÄNDA- tilän3da~, ssgsförled.
Etymologi
[ssgsform till uttr. till ända, se ÄNDA, sbst.]
ss. förled i ssgr: till ända.
Ssgr: TILLÄNDA-BRINGA. (numera bl. i högre stil) bringa (ngt) till ända, avsluta, fullborda; jfr -föra. Samt (stadgas) där den, hvars skifte är tilländabragt, ej förr gå till hvila .. än den andra .. arbetet emottagit. NoraskogArk. 5: 531 (1796). Gabriel Tollin hade .. tilländabragt sina studier vid akademien. Lundegård Prom. 1: 100 (1893). SAOL (1973).
-FÖRA. (numera mindre br.) föra (ngt) till ända, avsluta; jfr -bringa. Vi hafve nu, i Herrans namn, tilländafört vår föresatta betraktelse. Wallin 1Pred. 3: 36 (c. 1830). Stubbendorff Werfel SångBernad. 474 (1942).
-GÅ. (numera bl. mera tillf.) gå till ända, upphöra, ta slut; särsk. om tid(speriod) o. d.; i p. pf. i adjektivisk anv.; jfr -löpa. AdP 1800, s. 272. Tvenne sekler hafva i det närmaste tilländagått. Oscar II Tal 1872–1894 2 (1872, 1895). För det nyss tilländagångna budgetåret beviljades (osv.). Rig 1957, s. 5. SAOL (1986).
-LÖPA. löpa till ända, sluta; numera bl. om tid(speriod) o. d., särsk. i p. pf. i adjektivisk anv.: som är l. har nått sitt slut; jfr -gå. 2RARP I. 2: 276 (1720). (I januari 1814) tilländalopp det med Danskarne afslutade stilleståndet. Mankell Krigsm. 1: 595 (1865). Då var de stipulerade två tävlingstimmarna tilländalupna. Parling FrVildm. 125 (1995).
Spoiler title
Spoiler content