SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 2005  
TILLÖKE til3~ø2ke, förr äv. TILLÖK, n.; best. -et; pl. =.
Ordformer
(-ök 1732. -öke 1792–1839. -öket, sg. best. 1757–1912)
Etymologi
[sv. dial. teöke, tillökning, tillbyggnad; avledn. av TILL-ÖKA, l. möjl. ssg av TILL o. ett i sv. dial. belagt öke, ökning]
(numera föga br.) tillökning (se d. o. 1 slutet); tillägg; (ny)tillskott. Wernicks utsagu, så i det måhl, som de flere ärekränkande tillök, som Protocollet wisar. VRP 19 ⁄ 6 1732. Resnings wärket öf(ve)r tillöket. VDAkt. 1757, nr 16. (Det) oönskade tillöket i vårt menageri. Grebst 1År 105 (1912).
Spoiler title
Spoiler content