publicerad: 2005
TIOTAL ti3ω~ta2l, i dagligt tal äv. ti3e~, n.; best. -et.
Ordformer
(tie- 1784 osv. tio- c. 1710 osv.)
Etymologi
1) antal av tio; grupp l. mängd l. summa o. d. av tio; ofta i uttr. betecknande: cirka tio, dels i best. form, dels i förb. ett tiotal. Hesselius Fruentsp. 31 (c. 1710). Det är icke godt att stadga en för noga bestämd afsöndring emellan personer af olika ålder, som till exempel i Bern, der nästan hvart tiotal af år har sin egen anvista sällskapskrets. Rademine Knigge 2: 14 (1804). Antalet af närvarande adelsmän uppgick stundom .. knappt till mera än ett tiotal. De Geer Minn. 1: 57 (1892). På något mer än en veckas tid har inte mindre än tiotalet flickor i åldern mellan 14–17 år rymt hemifrån. SkånD(B) 1958, nr 6, s. 14. Vi kom några tiotal meter framåt. Olsson 3Hap. 122 (1967). — särsk. (numera föga br. utom i Finl.) i pl.: stort antal, stor mängd, tiotals; äv. i uttr. tiotal tusen, tiotusentals. Han berättade att .. (älgarna) i hans barndom visade sig i flockar på tiotal. Wetterhoff Skog 1: 16 (1883). I medlet af 1500-talet besöktes veterligen hamnen vid Kemi af karelare och tiotal handelsfartyg. Ramsay VägvFinl. 368 (1905). (Sv.) under tiotal av år (t.) Jahrzehnte lang. Auerbach (1915). Tiotal(s) tusen .. fiender. Pettersson Bergroth Högsv. 25 (1958).
2) siffra som anger hur många tiotal (i bet. 1) som ingår i ett (nedskrivet) tal o. som i decimalsystemet står näst längst till höger, tiotalssiffra; antal tiotal i ett tal; särsk. i uttr. jämnt l. jämna tiotal, i fråga om summa o. d. som avrundats till helt tiotal; förr äv. om talet tio. VetAH 3: 51 (1742). (Sv.) Tiotal .. (t.) die Zahl zehn. ÖoL (1852). Det var .. först genom 1855 års kungl. stadga om mått och vigt, som dessa blefvo indelade efter tiotal. Falkman Mått 2: 49 (1885). Talet 735,89 är sammansatt af 7 hundraden, 3 tior, 5 ettor .. dess hundratal är 7, tiotal 3, ental 5. RedALärMöt. 1896, s. 199. Härvid är att iakttaga, att sådan leverans alltid bör ske i jämna tiotal kronor. Döss o. Lannge 344 (1908). I full överensstämmelse härmed är tiotal även en förkortning av tiornas antal. PedT 1908, s. 117. Många elever har svårt att skilja mellan ental, tiotal och hundratal. DN 30 ⁄ 11 1987, s. A15.
3) årtionde; särsk. (o. numera bl.) om det andra decenniet av ett århundrade, i sht om 1910-talet; vanl. i best. form. Möller (1807). Sjuttonde århundradets tvenne sista tiotal. 3SAH 2: 104 (1887). Kleen Kvinn. 152 (1910; om 1810-talet). Det mångartade och förvirrade upplysningsarbetet ner genom tiotalen. Högberg Frib. 22 (1910). På tiotalet (dvs.) 1910-talet. StSvTyOrdb. (1989).
Ssgr: (2) TIOTALS-RÄKNING. (numera bl. tillf.) decimalsystem; jfr -system o. decimal-indelning, tio-delning, tio-räkning, tio-täljning. Att vigten intill senaste tid, då tiotalsräkning införts, alltid beräknats efter metall- eller stapelstadsvigt. 2VittAH 23: 29 (1857, 1863). Vi erinra .. derom, att inom metersystemet är tiotalsräkningen strängt tillämpad. Alm. 1888, s. 31. —
-SIFFRA. siffra som anger antalet tiotal (o. som i ett (nedskrivet) tal i decimalsystemet står näst längst till höger). Det hela tal, som har ß till enhetsziffra och den först erhållna tiotalsziffran, är för stort. Björling Alg. 1: Not. s. 7 (1861). Tio-talssiffra (dvs.) siffra som markerar tiotal (t. ex. 3 i 38, 2 i 29 osv.). IllSvOrdb. (1955). —
-SYSTEM. (numera bl. tillf.) decimalsystem; jfr -räkning o. decimal-indelning, tio-delning, tio-räkning, tio-täljning. Zweigbergk Räkn. 3 (1839).
Avledn. (till 3; litt.-vet.): TIOTALISM. om riktning inom svensk litteratur som framträdde under 1910-talet; vanl. i best. form. Tiotalismens fordran på social realism. Landquist Minns 186 (1949). —
TIOTALIST. särsk. om företrädare för tiotalismen. Det karaktäristiska märket för 10-talisterna .. är kulten af den yttre formen, af stilen och versspråket. NSv. 1910, s. 464.
SAOB
Spoiler title
Spoiler content