SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 2005  
TISTEL, sbst.2, r. l. m.; best. -eln (Björnståhl Resa 3: 152 (1778: Plog-tisteln) osv.) ((†) -elen Balck Es. 214 (1603), Palmstedt Res. 88 (1779)); pl. -lar (Sylvius Curtius 315 (1682) osv.) ((†) -elar ArkliR 1555, avd. 5.); förr äv. TISSEL, sbst.2, r. l. m.; pl. -lar; l. TISTE, sbst.2, r. l. m.; best. -en; pl. -ar.
Ordformer
(distel 1696. dystel 1669. tidssel (-dz-) 16171636. tijsl 1579, 1637. tijsla- i ssg 1538 (: tijslastock). tijsle- i ssg c. 1580 (: Tijslestock). tijstar 1555, pl. (: wångz tijstar). tijstel (th-, -ell) 15551603. tisl (-szl) 16401712. tisle- i ssg 1565 (: tisle skålmer). tissel (-sz-) 16121844 (: tisselstång). tistel 1682 (: wagntistel) osv. tisten, sg. best. 1745)
Etymologi
[fsv. þistel, sv. dial. tissel, tessel; jfr fvn. o. isl. þísl, mlt. dīssel, nl. dissel, fht. dīhsila (t. deichsel), feng. þīxl, þīsl; sannol. till en gm instrumentalsuffixet -l utvidgad germ. stam þenhs- med bet.: dra; sannol. samhörigt med lat. temo, tistelstång, möjl. till samma rot som föreligger i lat. tenere, hålla (se TÄNJA); formen tistel utgör sannol. en ombildning av tissel med anslutning till tiste, hank (se TISTE, sbst.1)]
(numera knappast br. utom i ssgr) tistelstång; stundom ej tydligt skilt från l. liktydigt med: skakel. Thill tijstell Nytt iärnn. ArkliR 1555, avd. 6; möjl. att hänföra till TISTE, sbst.1 Här är kommen en wäldigh Man, / .. Han är .. / Stoor och lång som en tissel. Messenius Sign. 16 (1612). Öfwerst ifrån ändan på .. (stridsvagnarnas) Tistlar vthginge och vthsträckte sigh hwassa, medh Järn beslagne Spetzar. Sylvius Curtius 315 (1682). Skakel; kallas och tistel: stång, som brukas på åketyg. Spegel 407 (1712). Alle körslor förrättas .. med oxar partals, de draga med ett gemensamt ok som är fästat i tistelen. Palmstedt Res. 88 (1779). För den vagn jag körde spändes fyra hästar. Nyman fick ställa sina två vid tisteln och jag och .. Hinku ställde våra vid förspannet. Bengts Vargt. 40 (1915). SAOL (1998). — jfr GAFFEL-, OX-, PLOG-, SLÄD-, VAGN-TISTEL.
Ssgr: A: TISTEL-ARM. (förr) om var och en av de två armar (se arm, sbst. III 4 k) i framdelen av fordon l. redskap mellan vilka tistelstången insattes o. fastgjordes. Hazelius Artill. 58 (1833). Tistelarmarne .. äro smidda af ett enda vinkeljern, som baktill är böjdt i form af en nära hel cirkel. De Ron o. Virgin I. 5–7: 25 (1887).
-BULT. (förr) jfr bult, sbst.1 11. Lind (1749). Tistelstången .. fasthålles mellan tistelarmarne medelst tistelbulten med hål för saxsprinten. Spak HbFältartill. 150 (1873).
-BÅGE. (förr) jfr båge, sbst.1 4. Billmanson Vap. 79 (1882). Tistelbågen är en på midten något böjd jernstång, hvars ändar äro förenade medelst ett trä. De Ron o. Virgin I. 5–7: 28 (1887).
-KLACK. (förr) jfr klack, sbst.2 1. Spak HbFältartill. 150 (1873). Tisteln .. har flera beslag, såsom nära bakre ändan en tistelklack, begränsande tistelns inskjutande mellan tistelarmarna. Holmberg Artill. 3: 142 (1883).
-KROK. (förr) KrigVAT 1842, s. 73. Å tistelns främre ända märkes å öfre sidan tistelkroken, för förvågens påhakande. Spak HbFältartill. 150 (1873).
-STYTSA. (förr) stöd l. stötta för tistelstång; jfr stytsa. Tigerhielm 27 (1867).
-STÅNG. i anordning för anspännande av två (l. flera) dragdjur (i sht hästar) för fordon l. redskap: mellan (de närmast framför fordonet osv. uppställda) dragdjuren löpande stång (se d. o. 1 k) som i sin främre ända fastgörs vid seltyg l. ok o. dyl. o. i sin bakre ända sitter fast l. kan fastgöras vid fordonet osv.; äv. bildl. Carlvagnen(.) Vagn med stjernblank tistelstång / med hjulspik af gull / .. blir dig ej den blåa vägen lång? Tegnér (TegnS) 7: 148 (1841). Tistelstång i åkdon göres af björk, någon gång i brist derpå af seg gran. Cnattingius (1879, 1894). ”En brun och en svart” kunna nog dra rätt bra ihop äfven vid äktenskapets tistelstång. Hedenstierna FruW 57 (1890). De fyrhjuliga (gatubevattnings)vagnarna levereras antingen med tistelstång för två hästar eller också med skaklar för en häst. HufvudkatalSonesson 1920, 7: 112. Missödet, att tistelstången till hennes vagn gått av. Dahl Leskov DÄtt 140 (1953).
Ssg: tistelstångs-ämne. (numera mindre br.) LdVBl. 1838, nr 21, s. 3 (i annons om upphandlingsauktion).
-ÄNDA. (förr) om främre ända på tistelstång. KrigVAH 1828, s. 153. Till och med förekommo stridsvagnar med å tisteländan anbragta eldkulor, som kördes in bland de fiendtliga trupperna. Holmberg Artill. 2: 134 (1882).
B (†): TISTLA-STOCK. (tistla- 1538. tistle- c. 1580) tistelstång. (Lat.) Temo .. (sv.) tijslastock eller skaclar. VarRerV 43 (1538). VocLib. avd. 38 (c. 1580).
C (†): TISTLE-SKALM. tistelstång l. skakel; jfr skalm 1 a. ArkliR 1565, avd. 23.
-STOCK, se B.
Spoiler title
Spoiler content