SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 2005  
TITTUT titɯ4t, interj. o. sbst.; ss. sbst. (i bet. II 1, numera mindre br.) r. l. m. (Gumælius Bonde 61 (1828), Östergren (1958)) l. n. (Bremer Brev 1: 183 (1832), Östergren (1958)).
Ordformer
(äv. skrivet ss. två ord l. med bindestreck mellan leden. titt tut 1688. tittut (titut) 1827 osv.)
Etymologi
[till TITTA UT (se TITTA, v. särsk. förb.); jfr Hjelmqvist ImperSubst. 26 (1913)]
I. interj.
utrop av ngn som (på lek gömt sig o. sedan) plötsligt tittar fram l. vill ha uppmärksamhet o. d. Tittut, pappa! Lull lull se Gull / se Gull mjn wakkra söte Mankien, / titt tut titt tut mjn Grjs. Warnmark Epigr. I 4 b (1688). Tittut, madam, här kommer vi! / Och årets främsta melodi / den lyfter sej från vår gitarr / i darr / och gni. Ferlin Goggl. 8 (1938).
II. sbst.
1) (numera mindre br.) titthål l. glugg; äv. (tillf.): titt l. visit; äv. bildl. Gumælius Bonde 61 (1828; bildl.). Era böcker göra mig stort nöje .. Jag har äfven tagit ett tittut i Swedenborg. Bremer Brev 1: 183 (1832). (Garderoben) ägde .. öfver dörren en tittut .. derifrån man hade en beqväm utsigt öfver hela rummet. CFDahlgren 5: 170 (1833). Gif mig du en liten tittut åt Uppsala. Wennerberg Bref 1: 226 (1849). Östergren (1958).
2) om lek, särsk. i uttr. leka tittut, ifråga om att gömma sig l. ansiktet o. sedan plötsligt visa sig o. säga tittut!; äv. (i fråga om ngt sakligt) oeg. l. bildl. Han ledsnar ej att .. leka tittut med den vackra sjön och dess täcka holmar. Geijer Brev 218 (1827). Skämtet lekte Titt ut bak blåa glasdörrs-jalusin. Thomander TankLöj. 81 (1831). Titt ut, eller den stillastående blindbocken. HbiblSällsk. 1: 121 (1838). Det hade slutat att snöa. Solen lekte titt-ut därborta bakom fjälltopparne. TurÅ 1907, s. 183. Låt barnen dansa som änglar kring lönn och alm, leka tittut mellan blommande grenar. Låt fåglar leva och sjunga för oss sin psalm, låt fiskar simma kring bryggor och stenar. ETaube i SchlagSchlager 1972, s. 3.
Spoiler title
Spoiler content