SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 2006  
TOMTEBISSE tom3te~bis2e, förr äv. TOMTEBISS, m.; best. -en; pl. -ar.
Ordformer
(tomptebissar, pl. c. 1710. tomptebyszor, pl. 1631 (sannol. felaktigt för tomptebyszar). tomtbisar, pl. c. 17001902. tomtbise 18541885. tomtbiss (-sz) 18471850. tomtbissar, pl. 1842. tomtbisse 1825 (: tomtbisse-slägt)1889. tomtebisar, pl. 1750. tomtebiss (-byss) c. 17701852. tomtebissar, pl. 1781 osv. tomtebisse 1864 osv. tomtebissen, sg. best. 1775 osv.)
Etymologi
[ssg av TOMT, sbst.1, o. BISSE, sbst.1; i nutida språkbruk uppfattas förleden närmast ss. TOMTE. — Jfr TOMTE]
tomte (se d. o. 1); särsk. om liten tomte, tomtenisse. Paulinus Gothus ThesCat. 22 (1631). Framför (fjäll)konungens tron stod en oräknelig skara tomtebissar från alla gårdar och stugor på flere mil deromkring. Rydberg Vigg 18 (1875). SvOrdb. (1986).
Spoiler title