TRAVESTERA trav1este4ra, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING.
Etymologi
[jfr t. travestieren; av fr. travestir, av it. travestire, förkläda, bildat av tra-, av lat. tra-, över (till) m. m. (se TRANS-), o. vestire, kläda, av lat. vestire, till vestis, klädnad (se VÄST). — Jfr TRAVESTI]
göra (ngt) till föremål för en travesti; i sht med avs. på (litterär) text l. ordalydelse o. dyl. l. författare(s stil); äv. mer l. mindre liktydigt med: parodiera; ngn gg äv. allmännare, särsk. med avs. på ngt framställt l. tillverkat o. d., närmande sig l. övergående i bet.: (med viss variation) efterlikna l. kopiera o. d.; förr äv. i fråga om oavsiktlig förvrängning o. d. Af .. (konservativa) domare vil jag med nöje förmoda, at min Horatius ej skall igenkännas. De skola anse honom snarare för travesterad än öfversatt. Kellgren (SVS) 5: 181 (1788). Lehn har blifwit fullkomligt travesterad i den skizze af hans karakter, som framskymtar i tragedien Tordenskiold, der wi i ställe för en lofwande ung man .. träffa en enfaldig stackare. SKN 1841, s. 196. Det var .. öfverraskande att i de nya fornsvenska sagorna (av Almqvist) finna allting upp- och nedvändt och travesteradt. Frey 1850, s. 229. Flere vackra sånger, bland hvilka må nämnas den folkvisetonen med lindrig ironi travesterande balladen ”Riddar S:t Göran”. 3SAH 2: 196 (1887). Det ligger .. nära till hands att antaga, att ”sucker ternii” vore en travesterad form af ”sucker terrii”. LAHT 1892, s. 10. Som de unga prästerna och skrivarna parodierade gudstjänsten och rättsförhandlingarna, så travesterade man i narrspelet samhällsordningen. Sylwan EurLittH 1: 146 (1910). (Han) sof gärna ett stycke fram på förmiddagen, hyllande travesteringen: morgonblund har guld i mund. MinnGPrästh. 2: 148 (1925). (Korrespondenten läste) särskilt prosaförfattare som Gibbon, vilken han .. på det dråpligaste brukade travestera. Olzon Nevinson Vittne 197 (1936). Det är ingen svårighet för en ritare att plagiera, mäta upp, travestera eller modellvariera en ny typ, som just kommit ut. Form 1945, Omsl. s. 64.
