TRAVESTI trav1esti4, r. l. f.; best. -n, i sht förr äv. -en; pl. -er.
Etymologi
[liksom dan. o. nor. travesti av t. travestie, av eng. travesty, substantivering av fr. travesti, p. pf. av travestir (se TRAVESTERA)]
(lättare) förklädning l. omformning l. förvrängning o. d. av (innehåll i) (känd) förebild, i sht (litterär) text l. ordalydelse o. dyl. l. författare(s stil) (i sht med syfte att utan förlöjligande av förebilden uppnå komisk l. överraskande l. tankeväckande effekt); äv. närmande sig l. övergående i bet.: parodi (se d. o. 1); äv. i utvidgad anv., om ngt som är en förvrängning av vad det borde vara (jfr PARODI 2); särsk. med bestämning inledd av prep. på, i sht förr äv. av. Gynther ConvHlex. (1848). En .. godmodig travesti af Tegnérs .. jubelsång. SundsvP 1886, nr 42, s. 2. (J. G. Leistenius’) dikter utgöra travestier på Cornelius Nepos. Öller VLittLiv 1: 262 (1920). På Sicilien skapade Epikarmos .. en komedi med dråplig travesti av gudasagan och även aktuella inslag. Almquist VärldH II. 1: 191 (1931). Alla de kända visorna med bibliska motiv – ”Gubben Noak”, ”Joakim uti Babylon” – äro travestier, icke parodier. Blanck CMBellman 23 (1948). Rapporten är .. en ofullständig och ensidig travesti på rättvisa. SvD 9 ⁄ 2 1995, s. 8. Botero .. fick sitt internationella genombrott 1961 när Museum of Modern Art köpte hans travesti på Mona Lisa .. där hon avbildas som en rundkindad colombiansk flicka. GbgP 27 ⁄ 9 2001, Bil. s. 2.
