SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 2007  
TRETTING trät32, r. l. m.; pl. -ar.
Ordformer
(tretings- i ssg c. 1784 (: tretingsgamall). tretting (-ä-, -gh) 1678 osv.)
Etymologi
[avledn. av TRETTON]
(numera bl. i skildring av ä. förh. i södra Sv.) om var o. en av de fyra perioder om tretton veckor i vilka ett år indelades; äv. allmännare: fjärdedels år, kvartal; jfr RÄPP, sbst.1 2. VDP 1678, s. 5. Ringen skall han gifwit henne en repp efter hustrun blef dödh och hon den behållit 3. trettingar eller 3 ⁄ 4 åhr förr än han honom igentogh. VDAkt. 1679, nr 316. Tre trettingar av året lyste stickblossen från väggarna. Moberg Rid 26 (1941). Arv 1955, s. 20.
Spoiler title
Spoiler content