TRICKSA trik3sa2, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -ERI (tillf., DN 18 ⁄ 6 1992, s. A4); -ARE (se avledn.).
Etymologi
[till TRICKS; jfr eng. trick, lura, hitta på knep]
1) motsv. TRICK, sbst.3 1: gm knep l. fyndig handling l. metod söka vilseleda l. överlista l. överraska ngn (ofta i avsikt att vinna egen fördel); särsk. i förb. med med. SDS 1919, nr 261 B, s. 3. Han slingrade undan och tricksade med krokbensförsök och snabba ryggtag. Johnson Nu 97 (1934). Intet tricksande med siffrorna .. kan överskyla den enkla sanningen. GHT 29 ⁄ 9 1956, s. 5. Jag är emot den officiella kyrkan och det politiska tricksandet i det här landet. DN 6 ⁄ 10 1969, s. 25. Det som kommit fram är bara toppen på ett finansvärldens isberg av trixande och fixande med förmåner för ledande tjänstemän. DN 2 ⁄ 11 1989, s. 2.
2) motsv. TRICK, sbst.3 2: gm genomtänkt l. finurligt l. påhittigt tillvägagångssätt (söka) bemästra svårighet; äv. dels närmande sig l. övergående i bet.: krångla (se d. o. 6), dels: utföra konster l. visa upp färdighet, briljera; ngn gg äv. med obj. Tricksa .. betyder på fotbollsplanen detsamma som briljera litet i onödan med överindividuell bollekvilibristik. Jonason Fotb. 102 (1917). Detta är idealväder för kustjägare fastslog .. (männen) när de trixade iland sin ögonsten – kanoten – bland klippskrevorna. DN(A) 29 ⁄ 11 1966, s. 1. (Utan avancerade kontorssystem skulle) många sekreterare behöva kontrollringa varandra och pussla och trixa tills allt stämmer. SvD 23 ⁄ 4 1980, s. 27.
Särsk. förb.: TRICKSA BORT10 4. särsk. till 1: med trick lura bort l. göra sig kvitt (ngn l. ngt). Swing 1923, nr 8, s. 8.
Avledn.: TRICKSARE, m. ⁄ ⁄ ig.
2) till 2: särsk.: person som gör konster l. visar upp färdighet. En massa åksugna spelglada tricksare, som tyckte livet var störtskönt med skridskor på fötterna. DN 27 ⁄ 3 1971, s. 20.
