SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 2008  
TROL trω4l, n. (Fatab. 1912, s. 49 (1760) osv.), äv. r. l. f. (VRP 22 ⁄ 10 1737 osv.); best. -et resp. -en; pl. = (Fatab. 1912, s. 49 (1760) osv.) l. -ar (VRP 15 ⁄ 4 1738 osv.) l. -er (VRP 22 ⁄ 10 1737 osv.); l. TROLA trω3la2, r. l. f.; best. -an; pl. -or.
Ordformer
(trol (-oo-, -hl) 1720 osv. trola 1705 (: järsle trola) osv.)
Etymologi
[sv. dial. trol, trola; sannol. avledn. med l till TROD, sbst.1, resp. TRODA]
(numera bl. i vissa trakter, bygdemålsfärgat) ”trod”. (Till bostället) är .. alzintet till trool, gärdzle eller stafver på ägorne. VDAkt. 1720, nr 450. Giärdesgårdarna (Tun) giärdas här såsom allment med slutande Giärdsle (Troler) och uprättade Störar. Linné Gothl. 176 (1745). Sedan upslogos bräder til trol, så fort man hinna kunde, och straxt begynte man at spåna Kyrkotaket. Lenæus Delsbo 228 (1764). Att skogsägaren icke skall .. (tvingas) begära biträde .. för att hugga en trola till sin gärdesgård eller vedkobb för järnspiselns behov. AB 7 ⁄ 6 1929, s. 5. — jfr LACK-TROL.
Spoiler title
Spoiler content