SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 2008  
TRÅNGA, v. -er, -de, -t
Ordformer
(p. pf. -ad VDAkt. 1790, nr 220)
Etymologi
[till TRÅNG, sbst., l. TRÅNG, adj., l. möjl. ombildning av TRÄNGA med anslutning till TRÅNG, sbst., l. TRÅNG, adj.]
(†) försätta (ngn) i trångmål l. nödläge o. d.; särsk. i p. pf., särsk. i uttr. trångd om hjälp; jfr TRÄNGA 4 (b), 5 (b). Om the så storligen trångde bliffue, at the heller vpbrände huad deel the hade, än thet skulle komme vdi ffiendernes händer. HFinlH 2: 246 (1547). Sådana .. E(ders) H(ögh)etz .. berömlige velgerningar .. them trångdom och nödhstältom altidh beviste, varder Gudh .. visserligenn belönandes. OxBr. 12: 457 (1617). Ty hafwer Herr v. Pastor Forsmarck .. kunnat ombära adjunct snart 1/4dels år, så lärer han intet vara så trångad som jag om hjelp. VDAkt. 1790, nr 220.
Spoiler title
Spoiler content