publicerad: 2008
TRÅNG troŋ4, n. (G1R 3: 324 (1526: nödtrång) osv.) ((†) r. l. f. G1R 3: 261 (1526), Hyltén-Cavallius Vär. 2: 266 (1868)); best. -et (-en); pl. =.
Ordformer
(trang (-gh) 1524–1529. trång (-o(o)ng, -onng, -gh) 1521 osv.)
Etymologi
[fsv. þrang; jfr ä. d. thrang (d. trang), nor. bm. trang, fvn. þrǫng (isl. þröng, nor. nn. trong), mlt. drange, mht. dranc (t. drang), feng. geðrang (eng. throng); jfr äv. TRÄNGE, sbst.; vbalsbst. till ett icke anträffat verb motsv. fvn. þryngva, tränga (sig) (jfr fht. dringan (t. dringen), tränga (sig)); i avljudsförh. till TRÄNGA. — Jfr INTRÅNG, TRÅNGA, TRÅNGMÅL]
1) förhållandet att vara trång (se TRÅNG, adj. 1, 1 a, b, e), trånghet; äv. konkret(are) (se särsk. c, d). (Sv.) Trång .. (t.) Enge. Schroderus Dict. 67 (c. 1635).
b) (†) trängsel l. utrymmesbrist; äv. i fråga om att ngn uppfyller ett visst utrymme l. tomrum, i sådana uttr. som ngn ser hellre ngns rum än hans trång o. d., se RUM, sbst.3 3 d γ. Epter thet at folket trengdes så mykit om honom, at the for trång skul icke kunde komma fram .. så (osv.). OPetri 3: 330 (1530). I trånget bleff hon om kull skuttin (dvs. knuffad). OPetri Kr. 278 (c. 1540). Mins hvilka lechtara the hafva .. somestädz bak i kyrkian, för trång skull. Bureus Suml. 45 (c. 1600).
c) förträngning (se FÖRTRÄNGNING, sbst.2), särsk. dels i fråga om sjuklig förträngning av kroppsdel l. organ, ss. senare led i ssgrna ANDE-, HOV-, KLÖV- o. NAGEL-TRÅNG, dels (numera bl. i vissa trakter, bygdemålsfärgat) konkret, om trångt utrymme l. smal öppning l. passage (jfr FÖRTRÄNGNING, sbst.2 slutet). Gudh bannade ormen .. / I iordennes trång, skal wara tin gång. Ps. 1572, s. 99 b. Som jag .. stod .. och jemkade på kikarn, fick jag se ett trång mellan klipporna med rent vatten på andra sidan. Melander Sjöfog. 171 (1890). Stigar genom videland och trång emellan klippor vore bra (ställen för björnsnaror). Berg Sjöf. 187 (1910). — jfr STIG-TRÅNG.
d) (numera bl. i vissa trakter, bygdemålsfärgat) om tät (o. mer l. mindre ogenomtränglig) dunge l. snårskog o. d. Linder Regl. 207 (1886; angivet ss. ”provinsord”). En djup dalsänka med täta trång av lövskog. Moberg Nybygg. 236 (1956). Hästarna skyggade när storfågel brakade upp från kanterna av myrar och sumpiga trång. Sandgren Furst. 99 (1962). — jfr SKOGS-TRÅNG.
2) (†) nöd(situation) l. nödlidande; trångmål; äv.: brist, särsk. i uttr. trång på l. om ngt, brist på ngt. Om i höre thet oss nöd oc trong paa gaar. G1R 1: 31 (1521). I synnerheet wille wara stort trångh på bryggehuus. RA II. 2: 224 (1617). Haffuer jagh .. giort min störste flijtt att förskaffa skepp herifrån till min broder, oansedt här stoor trång om dem finnes. OxBr. 3: 95 (1626). (Gud) wäl wrider om naturens gamla gång, / För än Han lider, at hans barn här lida trång. Kolmodin QvSp. 1: 503 (1732). Trång lärer tigga. Granlund Ordspr. (c. 1880). — jfr FODER-, NÖD-, SPANNMÅLS-TRÅNG m. fl. — särsk. närmande sig l. övergående dels i bet.: behov, dels i bet.: anledning l. (tvingande) skäl (på grund av nödläge o. d.), särsk. i uttr. (göra ngt) utan trång l. inte ha trång till ngt o. d. Morten Aruedss(on) .. huilkin som hade vtan tronng och ellies vtan sak stuckiid Biórn P(er)sons tienar(e) i hiæll. 2SthmTb. 3: 100 (1554). Kan han wisa sitt hinder och trång, hwarföre .. (höet) utestår; insläppen ey tå the andre sin boskap. FörarbSvLag 5: 195 (1713). I måndags stal du Lasses ost och bröd, det du ändå aldrig har trång til. Dalin Arg. 2: 79 (1734, 1754). För närvarande känner jag varken lust eller trång till att ”dikta”. ABondeson hos Holmgren BlåmKist. 81 (1889).
Spoiler title
Spoiler content