TRÖSKA trös4ka, r. l. f.; best. -n; pl. -or.
maskin för tröskning, skördetröska; förr äv. om tröskverk; jfr TRÖSK, sbst.2 3. (Visan) ljuder från lador och logar, / der vid tröskans surr och vid slagans slag. Hansson Nott. 126 (1885). Maskiner .. 2:ne hästräfsor, 1 tröska med hästvandring. SD(L) 22 ⁄ 1 1896, s. 2. För ogräsavskiljning har vissa tröskor en cylindersorterare, genom vilken säden passerar på sin väg till säckningen. Sonesson BöndB 124 (1955). I början av 1950-talet kom de första självgående tröskorna i marknaden. Moberg JordbrMek. 424 (1989). — jfr STIFT-TRÖSKA.
SAOB
