ss. utrop l. uppmaning varigm man söker dämpa l. nedtysta (i en viss situation olämpliga l. farliga o. d.) ljud l. påbjuda tystnad: hyssj, tyst (jfr SCHY, ST 1); särsk. i förb. med prep. med; äv. ss. utrop varigm man ger uttryck för förargelse l. misshag över ngt man har hört; äv. ss. sbst., om sådant utrop; jfr S, interj. 1, SCH 1, 3. Altén Misst. 22(1797). Jag torde komma att bjuda dig min hand ännu en gång till här i verlden. Men ts dermed så länge; tala om det för ingen. Almqvist TreFr. 2: 24(1842). (Paula:) vi måste ju alla tänka på att förtjäna pängar .. (Hjalmar:) Ts, Ts! Pängar! Sådana ord i er mun! Edgren Lyck. 73(1887). Ett halvt hotande, halvt bedjande tssssss pressas fram mellan läpparna .. Varför? Tant Charlotte är i antågande. Bergman FalskP 220(1916). Har ni träningsoveraller nerpackade? – Tss, knappast! GbgP 7 ⁄ 6 1997, s. 50.
SAOB
