SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 2009  
TSAREVITJ tsare4vitɟ, m.; best. -en.
Ordformer
(czaarowitsch 1846. czarewitsch 1878, 1904. tsarevitj 1904 osv. tsarevitsch (-tsj) 1885 osv. zarevitz 1710)
Etymologi
[av ry. tsarevitj; till TSAR]
(förr) tsars son; särsk. om den ryske kronprinsen. HH XXI. 1: 26 (1710). Denna afresa kom tsarevitsch att fälla många tårar. Ahnfelt KröntRiv. 1: 46 (1887). Prinsessan Dagmar .. förmäldes .. (1866) med den nye tsarevitchen och blev en omtyckt kejsarinna i Storfurstendömet Finland. Hufvudstadsbl. 30 ⁄ 3 2003, s. 31.
Spoiler title
Spoiler content