SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 2009  
TUSKA, v.1 -ade. vbalsbst. -ANDE, -NING; -ARE (Möller (1790), Dalin (1855)).
Etymologi
[liksom d. tuske av lt. tuusken, tuschen, byta, bedraga, av mlt. tūschen, byta, tuschen, bedraga; jfr t. tauschen, byta, växla, täuschen, bedraga; av ovisst ursprung]
(†) byta (ngt); särsk. i förb. tuska bort, byta bort (ngt); äv. intr.: driva byteshandel; schackra. (Eng.) To exchange .. (sv.) byta, tuska, (lat.) permutare. Serenius R 4 a (1734). Uplästes .. / .. hur han tuskat, hur han länt, / Och krånglat excellent. Bellman (BellmS) 2: 124 (1791). En liten dosa fylld med dubletter (av sigill), afsedda att tuskas bort mot andra. Lagus Pojk. 143 (1904). Cannelin 921 (1939). — jfr AV-, BORT-, TILL-TUSKA.
Spoiler title
Spoiler content