publicerad: 2009
TUTTE tut3e2, sbst.2, r., äv. TUTT tut4, sbst.4, r. l. m.; best. -en; pl. -ar.
Ordformer
(tutt 1887 osv. tutte 1906 osv. tutten, sg. best. 1881 osv.)
Etymologi
[sv. dial. tutte, tutt; jfr fht. tutto (t. tutte), bröst l. bröstvårta; trol. av ljudsymboliskt ursprung; jfr Carling Romani 106 (2005)]
1) (i sht tutte) (vard.) bröst; äv.: bröstvårta; i sht i pl. Klint (1906). Vi måste ha bh på jobbet. Annars kan tuttarna synas. Jersild BarnÖ 234 (1976).
2) (i sht tutt) (numera i sht i Finl.) napp (se NAPP, sbst.1 3). Topelius 4: 309 (1881). Med ett belåtet grepp grep det lilla barnet girigt den ljusblå tutten. FolkmålSt. XXI. 2: 15 (1955).
Spoiler title
Spoiler content