(tutte 1790–1814. tuttel 1781–1814. tutlar, pl. 1751–1784)
Etymologi
[jfr t. tüte, tute, ngt trattformat; möjl. ombildning i anslutning till DEGEL, sbst.1]
(†) (koniskt formad) degel. Han hade förfärdigat af leran .. Tutlar, Deglar och Blyart-Deglar .. så wackra som någonsin de utländska. Linné Sk. 363(1751). Blandades 2 Centner fin Tackjärns Borrspån med lika mycket hwit crystallinisk Arsenik, uti en stor Tuttel. Rinman JärnH 612(1782). Heinrich(1814).
