betydelse l. innebörd l. mening; särsk. (o. numera bl., i sht folklor.) om företeelse l. tilldragelse l. förhållande o. d. i naturen l. människolivet som enl. folktron (gm en hemlig l. övernaturlig kraft) varslar om framtida händelse l. skeende, förebud, omen, varsel, tecken (se d. o. 6 c α); i sht i pl., särsk. i uttr. ta tydor, göra förutsägelser; äv. om berättelse l. (enskild) föreställning om sådan företeelse osv. Hyltén-Cavallius Vär. 1: 206(1863). Vid ”åskpilen” – såsom allmogen benämner de gamla fornnordiska redskap, som ännu i dag upphittas här och där – har man fäst många tydor. Nyland 4: 106(1889). Studenten. Känner ni icke den blommans saga? Fröken. Säg den! Studenten. Men först dess tyda. Rotskifvan är jorden som hvilar på vattnet eller ligger i myllan; nu skjuter stängeln upp, rak som världsaxeln, och i dess öfre ända sitta de sexstråliga stjärnblommorna. Strindberg Kamm. 3: 59(1907). (Av halmen) tagas tydor för det kommande årets äring. FolklEtnSt. 1: 146(1916). Hon såg varsel och tydor för barnafödsel överallt. Spong Tavl. 502(1946). ”Den restriktiva importpolitiken måste bli ganska permanent för de närmaste åren” .. Den onda tydan skall icke här motsägas; huruvida den går i uppfyllelse eller kommer att jävas av utvecklingen beror i icke ringa mån på målsättningen i regeringens politik. GHT 1947, nr 91, s. 8. Farmor var fylld av folktro och tydor, sägner och psalmer. När Bibeln inte räckte tog hon till Asaläran. DN 15 ⁄ 12 1967, s. 12.
SAOB
