TYMIN tymi4n, n.; best. -et.
Etymologi
[jfr d., t. thymin, eng. thymine, fr. thymine; bildat till nylat. thymus (se THYMUS) med den i kemiska benämningar vanliga ändelsen -in]
(i fackspr.) organisk kvävebas (C5H6N2O2) med beteckningen T, ingående bl. a. i deoxiribonukleinsyra (DNA). Tymin är en viktig beståndsdel i kromosomerna och utgör en av byggnadsstenarna i nukleinsyrorna. 2SvUppslB (1954). Tymin .. (dvs.) en av kvävebaserna i DNA som tillsammans med övriga baser .. bygger upp den genetiska koden. Lindskog (1997). Idag finns bilden av dubbelspiralen (dvs. strukturen hos DNA-molekylen), den vridna repstegen, i varenda biologibok. Stegens ”rep” är en kedja där varje länk är något av ämnena adenin, cytosin, tymin eller guanin – även kända som DNA-bokstäverna A, C, T och G. Följden av bokstäver lagrar den genetiska informationen i alla levande organismer. DN 8 ⁄ 3 2003, Lördag s. 14.
SAOB
