publicerad: 2010
TÄPEN l. TÄPENDE, n.; pl. =; l. TEPEN, n., anträffat bl. i sg. obest.; l. TÄPPA, sbst.1, r. l. f., anträffat bl. i pl. -or; l. TÄPPE, sbst.1, n., anträffat bl. i sg. obest.
Ordformer
(tepen 1549–1798. teppor, pl. 1658. täpen (th-, -nn) 1563–1712. täpende 1577. täpene 1556–1563. täppe 1685)
Etymologi
[sv. dial. tepen, täppen, täppende; samhörigt med TÄPETE; formen täpen (tep-) är sannol. en ombildning av TÄPETE med anslutning till fsv. thäkan, ä. sv. täcken (jfr ä. d. teppen, jfr äv. dan. dækken, täcke); formen täpende är sannol. en ombildning av täpen (med anslutning dels till ä. sv. täckene, dels till andra ord på -ende (jfr t. ex. HYENDE)); formen täppe är sannol. en ombildning av TÄPETE med anslutning till TÄCKE. — Jfr TÄPA]
(†) om vävt tyg(stycke) använt som (del l. detalj av) väggbeklädnad l. bordsduk l. matta l. överdrag o. d. (jfr TÄPETE); möjl. äv. om rand på täcke. BtFinlH 3: 231 (1549). Turkische täpene. FörtHertJohLösegend. 1563, s. 51. 2 lister ett täpende. 2 örnegåt och 3 handkläde. InventSkultuna 19 ⁄ 1 1577. Ett huitt .. (täcke) medh gula teppor. BoupptSthm 8 ⁄ 12 1658. Ett stycke flamst hÿende och ett Täppe af Röögult garn. VRP 1685, s. 195. Ingen riktig segelbåt brukas i Vassdalen, blott ett täcke (tepen) med 2 käppar utspändt. NorrlS 1–6: 97 (1798).
SAOB
Spoiler title
Spoiler content