publicerad: 2010
TÄTTING tät3tiŋ2, äv. TÄCKLING täk3liŋ2, r. l. m.; best. -en; pl. -ar.
Ordformer
(tekling 1645–1712. tetting c. 1635–1748. täckling c. 1640 osv. täkling 1619–1769. tätting (-æ-) 1604 osv. tätttingar, (-e-) pl. 1689 osv. tättinge 1838. tättingen (-e-), sg. best. 1639 osv.)
Etymologi
[jfr sv. dial. täkling, nyisl. titlingur, nor. nn. titing, nor. dial. titing; av ljudhärmande ursprung]
fågel tillhörande ordningen Passeriformes; särsk. om fågel tillhörande dels familjen Fringillidae, finkar, dels familjen Emberizidae, fältsparvar, dels familjen Passeridae, sparvfinkar (i sht förr särsk. om fågeln Passer domesticus Lin., gråsparv); i pl. äv. om ordningen; förr äv. om (fågel tillhörande) en i ä. zoologisk systematik uppställd ordning ”Passeres” omfattande sång- o. duvfåglar. Sigfridi A 3 b (1619). Höör giöken gall och täcklingen springer, / Stighlitsan Quittrar och Liufliga kling(e)r. Visb. 1: 323 (c. 1640). Gråsparfven. Utom detta namn kallas han Tätting, Sparf, Hampspink, Gråspink, Sperf, Spörr. Gravander Buffon 4: 22 (1807). Tättingar (Passeres), som hafva kägellik och spetsig näbb, oftast begge käkarne rörliga, och äro till större delen sångare. Regnér Begr. 2: 98 (1807). Sparfvar och tättingar göra .. , om de få hållas i kållanden, god nytta genom att uppäta kålmaskarna. Arrhenius Jordbr. 3: 92 (1861). Korsnäbbarna lägga ett påfallande litet antal ägg – även i det hänseendet intaga de en särställning bland tättingarna. Rosenius SvFågl. 2: 82 (1921). Under juni månad mötes man av fågelsång vart man går i Tjålmejauredalens botten. Två tättingar, lappsparven och ängspiplärkan, dominera genom sin oerhört ymniga förekomst. FoFl. 1939, s. 4. Till tättingarna räknas över 5,000 av världens ca 8,600 fågelarter. DjurVärld 10: 187 (1963). — jfr HAMP-, TAL-TÄTTING. — särsk. i jämförelser l. mer l. mindre bildl.; särsk. (o. numera i sht) i sådana uttr. som fara l. springa l. jaga (runt) som en tätting, snabbt (o. planlöst) förflytta sig (mellan olika platser l. inom ett område). Tätting j een ladhu (twå personer j een kyrkia). SvOrds. C 4 b (1604). Torkar jag till näsan, att hon skall flyga i wäggen som en täckling. NVedboDomb. Vårt. 1757, § 42. Han far som en tätting mellan predikolokalerna och församlingsmedlemmarna och jobbar gärna med praktiskt arbete efter förmiddagens bibelstudier. ÖgCorr. 1 ⁄ 10 1969, s. 15.
SAOB
Spoiler title
Spoiler content