publicerad: 2011
UNGEFÄR un1jefæ4r l. uŋ1e-, adv., adj. o. sbst. oböjl., n.
Ordformer
(ongefer (oh-, -hr) 1675–1756. ongefär (oh-, å-, -nh-, -hr) 1633–1854. ungefer (v-, -hr) 1634–1740. ungefär (v-) 1650 osv. öhngefehr c. 1710)
Etymologi
[liksom ä. d. ongefær, ungefær (d. ungefær) av t. ungefähr, ä. t. ohngefähr, av mht. āne gevære, utan ond avsikt, av āne, utan (t. ohne, motsv. fvn. án, ón, utan, förutan), o. gevære, försåt, bedrägeri, biavsikt, sidoform till mht. gevāre, av fht. fāra (se FARA, sbst.). — Jfr UNGEFÄRLIG, UNGEFÄRLIGEN]
I. ss. adv.
1) (†) tillfälligtvis l. av en händelse l. slump. RelCur. 222 (1682). Spinosæ, Hobbes och Atheisternes philosophie, som förneka all Gudomlig försyn, och tro alt skee ohngefehr och af en slump. UHiärne 2Anl. 119 (1702). Igelkotten, som .. war Huswill, gick omkring genom Skogar och Dahlar, då vngefähr en Räf mötte honom, hwilken han bad ödmiukeliga, det wille han doch herbergera honom. Bliberg Acerra 732 (1737).
2) angivande obestämd l. vag grad av ngt l. att en given uppgift är svävande: cirka l. omkring l. vid pass; ofta motsatt: precis; särsk. i förb. med måtts-, tids-, ålders-, plats- l. prisangivelse o. d.; vanl. framförställt; äv. bildl. Jagh hafver ongefähr för 14 dagar sedan bekommidt eder skrifvelsse. AOxenstierna 9: 16 (1633). Til begrafning jag bjuder, Mon frere, / Klockan Sex i afton ungefär. Bellman (BellmS) 1: 150 (c. 1775, 1790). Hade .. (Geijer) varit ännu ung i en något yngre tid, skulle han hafva börjat med det ”affall”, der han nu ungefär slutade. Sturzen-Becker 1: 31 (1861). Efter ungefär nio timmar landstego vi vid Marsund. Hultin Minn. 15 (1872). Om i alla fall ungefär hälften af ynglingarna verkligen läsa väl, så är det redan ganska vackert. Schück o. Lundahl Lb. 1: 29 (1901). Vi var ungefär vid Gamla Uppsala. Wägner Norrt. 5 (1908). Ungefär en femtilapp kostar ett exemplar. RådRön 1997, nr 9, s. 24. — särsk.
a) vid jämförelser. Duhre Geom. 109 (1721). Så vidt jag kan erinra mig, hade jag vid fjorton och femton års ålder ungefär lika stor skärpa i omdömet som i senare år. De Geer Minn. 1: 23 (1892). Prinsessan .. var ungefär lika gammal som den unge riddaren. Lindström Leksaksb. 18 (1931).
b) vid liknelser, särsk. i uttr. ungefär som (om). (Han sitter) i the förmoner ongefär som en Professor, så at han med beqwämlighet kan afbida den tiden. Linné Bref I. 1: 134 (1747). Kristin är en gammal gumma, hon ser ut som en farmor ungefär. Lindgren AllBarn 37 (1946). Han hade .. lagt märke till att något i hennes blickar och tonfall hos honom framkallade en lätt irritation, ungefär som om ett värmeelement varit lite för starkt påskruvat. Siwertz Tråd. 28 (1957).
c) (†) i uttr. så ungefär, ungefär (jfr SÅ, adv., konj., pron. o. interj. I 4 f α (slutet)). Som lärer intet skie stort förr än d. 10 Junii så ungefähr. VDAkt. 1723, nr 73 (1721). WoH (1904).
d) allmännare, närmande sig l. övergående i bet.: nästan. RP 4: 90 (1634). Arbetet är sådant, som man ungefär kunnat vänta af en Gymnasist. Kellgren (SVS) 5: 497 (cit. fr. 1790). Marokko, som ongefär har lika luftstrek med Palästina. Ödmann StrFörs. II. 1: 59 (1803). Genomläsning af ungefär alla grekiska och romerska författare. Atterbom Minnest. 1: 177 (1847). Jag förstår väl ungefär hur det kan kännas. Delblanc Gunn. 59 (1978).
II. (numera bl. tillf.) ss. adj., motsv. I 2: något så när l. i det närmaste korrekt l. exakt, ungefärlig. Thorild (SVS) 6: 71 (1781). Hosgående ritning lemnar en ungefär idee om ugnens construction. NNordenskiöld hos Berzelius Brev 11: 116 (1831). De semitiska litteraturerna kunna kronologiskt indelas i åtta stora skeden, hvarvid tidsuppgifterna .. blott äro att anse som ungefära hållpunkter. NordT 1893, s. 222.
III. ss. sbst.
1) (†) motsv. I 1, i uttr. av ett ungefär, av en händelse l. slump. VexiöBl. 1812, nr 24, s. 2. Att vi råkas här / I Tunis af ett ungefär, / Det öfvergår min tro. Stiernstolpe Wieland Ob. 168 (1816).
2) († utom i slutet) motsv. I 2, om uppskattat närmevärde l. approximation. Thorild (SVS) 2: 48 (1784). Man måste i hvarje enskilt fall tatonnera sig fram, och då detta fordrar en större ansträngning, åtnöjer man sig med ett ungefär. JernkA 1828, s. 50. För att säga, hvad t. ex. den gula färgen är, måste man stadna vid ett ungefär, såsom att den ligger mellan den brandgula och gröna färgen. Snellman ElCurs. 2: 18 (1840). FoU 20: 10 (1906). — särsk. (fullt br.) i uttr. på ett ungefär, förr äv. på ungefär (jfr PÅ I 48 j λ), uppskattningsvis; äv. dels: något så när, dels närmande sig l. övergående i: på en höft, på måfå. Polyfem II. 13: 3 (1810). Fahrenheit .. tog sin nollpunkt på det sätt, att thermometerkulan sattes i en blanning af salmiak och snö, hvilkas relativa qvantiteter han icke angifvit, och hvilka han synes hafva tagit på ungefär. Berzelius Kemi 3: 354 (1818). Jag tyckte inte om Rissens pauser. De var varken vila eller arbete, de kom på ett ungefär. Boye Kall. 67 (1940). Utifrån det .. trondheimska kapitelsigillet .. kunna vi, åtminstone på ett ungefär, rekonstruera det norska rikshelgonets kultbild .. så som den tedde sig vid 1200-talets mitt. Fornv. 1944, s. 138. Nog förstår jag vad han menar, på ett ungefär. Delblanc Gunn. 20 (1978).
Spoiler title
Spoiler content