SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 2011  
UNGEFÄRLIG un1jefæ4rlig l. 1e-, adj.; adv. -T.
Ordformer
(ohngefer- 17461779. ongefär- (oh-) 17201757. ungefär- (v-, -fær-) 1714 osv.)
Etymologi
[liksom ä. d., d. ungefærlig av t. ungefährlich, av mht. ungeværlich, till āne gevære (se UNGEFÄR), l. möjl. i sv. utlöst ur UNGEFÄRLIGEN]
motsv. UNGEFÄR I 2: som närmelsevis anger ngt, approximativ; äv.: inexakt, särsk. om uppskattning l. begrepp l. siffror o. d.; jfr UNGEFÄR II. Carl XII Bref 132 (1714). Ett ungefärligt öfverslag angående bokens storlek och upplagans beskaffenhet. 2Saml. 27: 54 (1819). Direkta uppgifter om trädgårdsjordens afkastning kunna ej erhållas. Endast en ungefärlig uppskattning lemnas här på de grunder, som synts rimligast. Fahlbeck JordbrAfk. 65 (1893). (Det) säger .. sig sjelft, att siffrorna i flere punkter endast kunna vara ungefärliga. VL 1895, nr 11, s. 2. En ungefärlig linje Västervik–Vadstena. SagSed 1937, s. 44. Uppdelningen förefaller en aning ungefärlig. UNT 1943, nr 56, s. 8.
Avledn. (tillf.): UNGEFÄRLIGHET, r. förhållandet att vara ungefärlig; särsk. konkretare. Den ungefärlighet, hvarmed han .. åtnöjde sig i sina kalkyler, antyder, att han .. ej ansett sträng noggrannhet motiverad. Fennia XVI. 2: 24 (1900).
Spoiler title
Spoiler content