publicerad: 2011
UNGRARE uŋ3rare2, m.//ig.; best. -aren l. -arn; pl. = (Sahlstedt (1773) osv.) ((†) ungrar (äv. att hänföra till sg. unger) HH 20: 323 (c. 1640), KKD 5: 50 (1709); ungrer (äv. att hänföra till sg. unger) HB 2: 343 (1598), Rålamb Resa 17 (1658, 1679)), förr äv. UNGARER, pl. (anträffat bl. i denna form), l. UNGER; best. -en; pl. ungrar (se ovan), ungrer (se ovan), l. UNGERER.
Ordformer
(hungarna, pl. best. c. 1700. ungarer, pl. (v-) 1635–1680. unger (v-) 1614–1710. ungrar, pl. c. 1640–1679. ungrare (v-) 1685 osv. ungrer, pl. 1598–1679. vngerer 1658, 1679)
Etymologi
[jfr ä. d. unger (d., nor. bm. ungarer), nor. nn. ungar, ungarar, t. ungar, unger; jfr äv. eng. hungarian, fr. hongrois; jfr mlat. ungrus, hungrus; av slav. ǫn(ъ)r-, urspr. en bulgarturk. beteckning för ett förbund av stammar, onoghur, av on, tio, o. oghur (osmanturk. oghuz), en stambeteckning. — Jfr UNGERSK]
(mans)person boende i l. härstammande från Ungern; äv. i sg. best. i icke individuell anv., ss. beteckning för ungrarna i allmänhet; jfr MAD- JAR. HB 2: 343 (1598). Gr. Iacob .. (hade) tagit någre hundra Vngarer i tienst, som fölgde medh the ströfwande Cossaker. Widekindi KrijgH 940 (1671). Ungraren (talar) ett halft Tschudiskt språk, men har i sin gestalt med denna race ingen likhet. Palmblad HbGeogr. 1: 67 (1826). Medan Baron v. K. ännu var student i Leipzig, lärer han ha förlorat armen i en duell med en ungrare, som öppet tadlade ryska kejsaren .. och derföre af Baronen utmanades. SvT 1852, nr 14, s. 2. Liszt var .. ungrare och växte upp i en bygd, som ofta besöktes av kringvandrande ungerska zigenarmusikanter. Backman RelDans. 294 (1945). Talar man med polacker, tjecker eller ungrare om den roll östtyskarna spelade för kommunismens fall är kommentarerna .. sarkastiska. DN 30/10 2009, s. A4. — jfr STOCK-UNGRARE.
SAOB
Spoiler title
Spoiler content