publicerad: 2011
UNGERSK uŋ4ersk, förr äv. UNGARISK l. UNGRISK, adj.; adv. -T.
Ordformer
(hungerskt, n. sg. 1717. ungarisk (v-) 1635–1683. ungarska, sg. 1874. ungernska, pl. 1704. ungers (v-, w-, -rss) 1536 (: vngersgyldh)–1762. ungersch (v-) 1603–1669. ungersk (v-, w-) 1524 osv. ungrische, pl. c. 1640. ungrisk 1660. vngærst, n. sg. 1539. wndgers- i ssg 1526 (: wndgersgyldene))
som bor i l. härstammar l. kommer från Ungern l. tillhör l. har avseende på l. samband med Ungern l. ungrare; äv.: som är skriven på l. har avseende på l. utmärker ungerska (se d. o. 2). Ungersk gulasch. Ungerska viner. Den ungerska slätten. Ungerska språket, litteraturen. En ungersk rapsodi. OPetri 1: 481 (1528). Nähr herttigen reedh ifrån konunghen .. begyntte en ungrisch prädicantt .. på latin ropa. HH 20: 281 (c. 1640). Den ungerska kökskonsten är vild, och ungersk smak kan mycket ofta uttryckas med paprika. Lo-Johansson StädAnsikt. 161 (1930). Signe gift Leffler, en gång vid ungerska legationen, är känd och har gjort en insats som rektor i Stockholms flickskolevärld. Wigforss Minn. 1: 305 (1950). (Hans) föräldrar flydde med var sin väska från den ungerska delen av Rumänien 1968. Sydsv. 22/2 2010, s. B6. — särsk. i vissa mer l. mindre stående förb., om föremål l. företeelse l. växt o. d. som kommer l. har kommit från l. hör l. har hört hemma i Ungern; äv. övergående till att beteckna föremål osv. av viss typ l. art (o. med tanken på proveniensen mer l. mindre försvunnen). Stiernman Com. 1: 369 (1591). (Husarens byxor) böra vara utan foder, med bred linning .. Ungersk snitt med trenne laskningar i hvarje söm. SamlFörfArméen 5: 436 (1809). Ungerskt Läder. Utgörs af större hudar, hvitmenade på sådant sätt, att de blott medelst rakning afhåras. Åstrand (1855). Ungerskt parti. För den som vill undvika alla förvecklingar som hotar svart i tvåspringarspelet .. är detta spelsätt det riktiga. Burevall Schuster Spelöppn. 34 (1972). särsk.
α) i vissa uttr.; särsk.
α') (förr) ungersk dukat, om guldmynt präglat i Ungern under medeltiden; jfr DUKAT 1. Vngerske Ducater .. hwilke icke äre så gode i wärde och hold som thet sig borde. Stiernman Com. 1: 583 (1613).
γ') (förr) ungerskt guld, guldlegering av sådan halt som förekommer i ungerska gyllen; jfr RHENSK a γ. (Av säkerhetsskäl) så skall hwariom gullsmedh här i Rijket förbudit wara at förarbeta något annat gull än Ungerskt gull, Crone gull och thet ringeste Reniskt gull. Lagförsl. 417 (c. 1606).
δ') (†) ungersk gulholts, kärnved från växten perukbuske, fisetträ; jfr GUL-HOLTS. Den ungarska gulholtsen, fisett- eller fustikträet, af färgarsumaken eller perukträdet .. innehåller .. färgämnet quercitron och användes till yllefärgning. UB 5: 495 (1874). Ekbohrn (1936).
ε') (förr) ungersk gyllen (äv. sammanskrivet), om guldmynt präglat i Ungern under medeltiden; äv. om guldmynt präglat i Norden; jfr GYLLEN, sbst.1 OPetri Tb. 35 (1524). Catharina .. leffuererade Christoffer th(et) hon war honom skÿldigh, nemblig 40 dall(er) och någre vngersche gÿlden. 3SthmTb. 10: 25 (1618). Af stort och orubbat anseende var den ungerske gyllen, som troget bibehöll florinens finhet och vigt och derföre ofta nämndes dukat. Hildebrand Medelt. 1: 911 (1894). Ungersk gyllen, Sveriges första guldmynt, slaget av Erik XIV 1568. NE (1996).
ζ') (förr) ungerskt vatten, drottningvatten; jfr ROSMARIN-VATTEN. Stiernflycht HuushAnn. Specif. Juli 1689. Ett av de tidigast kända parfymerade vattnen, vars bruk fortlevat genom sekler, är det ”ungerska vattnet”. Jensen o. Wåhlin Thompson Vällukt. 138 (1928).
β) i benämningar på vissa växter, särsk. (bot.) ungersk blåsippa, växten Hepatica transsylvanica Fuss, ungersk syren (se SYREN, sbst.2 1 a γ). Ungersk blåsippa .. ser ut som vanlig blåsippa men har större och flerbladigare blommor. Laurent-Täckholm o. Stenlid BlomstLex. 29 (1946).
Spoiler title
Spoiler content