publicerad: 2011
UNS un4s, sbst.2, n. (G1R 8: 100 (1532) osv.) ((†) r. l. m. l. f. VaruhusR 1541 (: ynttzen, sg. best.; äv. att hänföra till sg. unse), Söderhjelm Levertin 1: 315 (cit. fr. 1891)); best. -et (äv. att hänföra till sg. unse) (VaruhusR 1541 osv.) ((†) best. -en (äv. att hänföra till sg. unse) VaruhusR 1541); pl. = (G1R 8: 350 (1533) osv.) ((†) -er (äv. att hänföra till sg. unse) VaruhusR 1541, Posten 1769, s. 731); förr äv. UNSE, r. l. m. l. f. (VarRerV F 5 b (1579)), äv. n. (Dalin Arg. 2: R 3 b (1734), Levin Schiller Cab. 121 (1800)); best. -en (ss. n. -et) (se ovan); pl. -er (se ovan) resp. = (Dalin Arg. 2: R 3 b (1734), PH 11: 314 (1777)).
Ordformer
(ense- i ssg 1798 (: Enseguld). ihnsa- i ssg 1552 (: ihnsagull). ihnsen- i ssg 1671 (: ihnsen Sölf:r). inse- (ij-, j-, -nn-, -ss-) i ssg 1542 (: Jnse gwl)–1679 (: Jnsegull). insie- i ssg 1685 (: insieguld). inss 1542. intze- (j-, -nn-, -dz-, -tt-) i ssgr 1541 (: Jnntzegull)–1564 (: Jndze guld). jnntzen- i ssg 1541 (: Jnntzengull). onse- i ssg 1560 (: Onse guld)–1640 (: onse-gul[d]). uncer, pl. 1747–1761. uns (v-, -ss, -sz, -z) 1679 (: VnsSölfwer) osv. unse (v-, -c-, -ss-) 1615 (: Unseguld)–1800. unsen- i ssgr 1825 (: Unsen ell. Puderguld)–1825 (: Unsen-silfwer). unsier, pl. (v-, -c-) 1644–1749. unts (v-, -tz) 1621–1824. untse (-d-, -ss-, -z-) 1637 (: Untze gulld)–1761 (: untse-silfret). untsen- (-z-) i ssgr 1645 (: Untzen guld)–1756 (: Untsen silfwer). untzer (v-), pl. 1635–1769. vncie 1579. yns 1533. ynse- (ÿ-, -ss-, -sz-) i ssgr 1536 (: ynsze gvldh)–1628 (: Ynse guld). ynser (-ss-), pl. 1541–1554. ynttzen, sg. best. 1541. yntze- (-dz-, -tt-) i ssgr 1541 (: Ynttze Sölff)–1661 (: Yntze Guld). ÿntzer, pl. 1589. öns (-ss, -sz) 1533–1640. önse- (ø-, -ss-, -z-) i ssgr 1535 (: ønsegvldh)–1614 (: Önseguld). ööns 1532)
Etymologi
[jfr dan. o. nor. unse, nl. ons, mht. o. t. unze, eng. ounce, fr. once; av lat. uncia, tolftedel, romersk vikt- o. myntenhet, till den rot som äv. föreligger i lat. unus, en (se EN, räkn.)]
1) (numera bl. i skildring av ä. l. utländska förh.) benämning på en liten viktenhet av växlande storlek (med motsvarighet i flera länder) motsv. 1/12 l. 1/16 av ett pund (se d. o. I 1 a) o. i sht använd vid vägning av medicin l. ädelmetall. It ööns goll wan toghentrådh til en krans. G1R 8: 100 (1532). Keysaren (måste) köpa Afflöszning aff Påfwen för hundrade Vntzer Guld. Schroderus Os. 2: 709 (1635). Ett uns guld upplöses i 6 uns kungsvatten. Pasch ÅrsbVetA 1839, s. 67. Här anförda dosis är beräknad efter medicinalwigt, hwaraf 1 skålpund innehåller 12 uns, 1 uns 2 lod (osv.). Ehrencreutz Hund. 38 (1856). Man erinre sig, att af läkare och apotekare ej begagnades orden skålpund, lod eller qvintin, utan libra, uns, drachma, scrupel samt gran. Falkman Mått 1: 432 (1884). Att pengar och bröd hörde ihop visade Henry VII i England när han 1504 bestämde att 1/20 av ett uns skulle ha en vikt av 32 vetekorn, tagna från mitten av axet. Widell Sockerbag. 13 (1995).
2) i utvidgad l. mer l. mindre bildl. anv. av 1, för att (emfatiskt) beteckna en mycket ringa mängd av ngt (vanl. ngt abstr.): grand l. smula l. gnutta l. spår l. dyft o. d.; ofta negerat. En untz lycka är mera wärd, än hundrade pund förstånd och klokhet. Scherping Cober 1: 228 (1734). Det är en erkänd sanning, at et uns Moderwett ofta äger mera styrka, än många uns Schol-wett. SvMerc. IV. 3: 13 (1758). Se här, ett förslag, som du kan bifalla eller afslå, utan att jag derföre håller af dig ett uns mindre. Adlersparre BrHustru 65 (1810). Hon har icke prutat af ett uns på sina åsikter. Söderhjelm Brytn. 344 (1901). Var på din vakt (vid säljmötet) .. Känner du bara ett uns tveksamhet så res dig upp och gå därifrån. RådRön 1988, nr 4, s. 22. Det var snudd på skandal att man – utan så mycket som ett uns av bevisning! – hade ställt honom inför rätta. Nesser FallG 216 (2003).
Ssgr (†; till 1): A: UNS-GULD. (uns- 1536–1640. unsa- 1552. unse- 1535–1798. unsen- 1541–1825) [fsv. insegul, unsgul (onst gul), guldtråd; av mlt. unsegolt; jfr mht. unzgold, t. unz(en)gold] (†) om per uns försålt guld (av lägre guldhalt) som bearbetats l. förädlats med tanke på användning vid slöjd- l. textilarbete o. d.; särsk. om draget (se draga, v. I 21 a) l. spunnet guld l. dragen l. spunnen guldtråd; jfr -silver. TullbSthm 1535, s. 49 a. (En dräkt) alltöfver genomsömmad med ynseguld. MeddSlöjdF 1886, s. 25 (1560). Ett öffuerlijff och krage, giordt alt aff yntze guld. FörtHertJohLösegend. 1563, s. 80. DA 1825, nr 7, s. 1. —
-SILVER. (uns- 1640–1679. unse- 1541–1761. unsen- 1671–1825) (†) jfr -guld. VaruhusR 1541. 1 Pd. Superfint Yntze Sölffuer. 2VittAH 8: 130 (1575, 1808). DA 1825, nr 21, s. 1. —
-TALS, adv. (uns- 1764. unse- 1752) (†) i uns. Hippocrates och Galenus .. vore ej så rädde om blod, som vi. De mätte den ej altid unce-tals, som vi; utan skålpund-tals. Strandberg PVetA 1752, s. 30. Ekblad 445 (1764).
B (†): UNSA-GULD, se A.
C (†): UNSE-GULD, -SILVER, -TALS, se A.
D (†): UNSEN-GULD, -SILVER, se A.
SAOB
Alfabetisk lista
Spoiler title
Spoiler content