publicerad: 2012
URMINNES ɯ3rmin2es, adj. oböjl.; adv. =.
Ordformer
(orminnes 1563. urmins (uhr-, vhr-, -nn-, -ss) 1671–1750 (: Urmins-Qwinnors). urminnes (uhr-, vhr-, vr-, whr-, wr-, -mÿ-, -ss) 1528 osv. vhrminna 1656. vrminnis 1594)
Etymologi
[jfr fsv. urminnis häfþ; eg. gen. av UR-MINNE o. gm sin ställning som gen.-attribut uppfattat ss. adj.]
som härrör från l. sträcker sig tillbaka till äldsta tid; särsk. i fråga om äganderätt l. tradition l. sedvänja o. d., särsk. (o. numera bl.) i sådana uttr. som urminnes hävd (se HÄVD 2, 3, 7) l. (numera ofta försvagat) sedan l. från urminnes tid(er) (äv. sammanskrivet) (jfr O-TÄNKLIG 3); förr äv. dels i uttr. av urminnes, sedan äldsta tid, av gammalt, dels predikativt, dels ss. adv. Vthmarker, fiskiewatn, eller någon annan egendom som vhrminnes fastom åkommen ähr. G1R 5: 88 (1528). Twert emot Riksens urminnes friheter och privilegier. Werwing Hist. 2: 122 (i handl. fr. 1605). Jesper Andersson Crws .. framhade ett gammaltt Wapn, dermed han tedde att dehres Wapn och Slächtt war Vrminnes. RARP 1635, 2: 182. Effter Söndagen aff vhrminnes ther til (dvs. som vilodag) är förordnat, så skal man ther widh låta blifwa. Rudbeckius Luther Cat. 54 (1667). Lagen kallar det uhrminnes, som är immemoriale, hwar emot ingens taal giäller. FörArbSvLag 1: 14 (1687). Intet folk är så, som chineserne, ännu qvar på samma plats, der det varit från urminnes tid. Almqvist MennSaga 23 (1839). När hon pratar säger hon ”jag och Fredde”, som om de varit tillsammans sedan urminnes tid. Bredow BaraInte 123 (2009).
Ssgr: URMINNES-DAG. (†) i uttr. från urminnesdag, sedan tidernas begynnelse, alltid; jfr dag I 3 a ρ. Ändtligen faller det gamla, ädla trädet, som .. varit från urminnesdag en prydnad för nejden. Wallin Rel. 2: 148 (1826). —
-HÄVD. i sht jur. jfr hävd 2. RA 1594, III. 2: 398. Hemmansägarens talan bifölls ej, utan ansågs tomten på grund af s. k. urminneshäfd tillhöra innehafvaren. LAHT 1902, s. 49. Samerna kan ju inte hänvisa till sedvanerätten. Har någon urminneshävd funnits är den upphävd därför att marken knappast nyttjats under 1900-talet. DN 17/6 1999, s. A5.
Spoiler title
Spoiler content