publicerad: 2012
URSKOG ɯ3r~skω2g, r. l. m.; best. -en; pl. -ar.
på orörd mark gm naturlig föryngring uppkommen skog, (gammal) naturskog; äv. allmännare, om tät l. svårgenomtränglig skog (särsk. om sådan skog i tropikerna, regnskog); äv. oeg. l. mer l. mindre bildl. FoU 17: 367 (1790). På hafvets botten vagga urskogar af frodväxta tångarter, blandade med smärre alger af zirliga former och lysande färg. Fries Grönl. 29 (1872). I de varma ländernas urskogar, der de slutligen med trädartadt hård stam försedda lianerna .. slå sina vindlingar kring träden. Fries Växtr. 38 (1884). Det är att märka att skogen var urskog, som aldrig beträdts af andra än jägare och fiskare. SDS 1899, nr 5, s. 2. Detta lilla barn från fantasiens urskog. Warburg Rydbg 1: 408 (1900). Hela platsen innanför ringmuren (är) beväxt med en riktig urskog av ek och hassel. Sandström NatArb. 1: 205 (1908). På flera ställen växte urskogen ända ner till vattnet. Erkelius SåsomEld 344 (1989).
Ssgr: URSKOGS-ARTAD, p. adj. jfr arta, v. V 3. I regel äro föryngringsbetingelserna i äldre, mera urskogsartade skogar mycket ogynnsamma. Ymer 1942, 3–4: 149. —
-BESTÅND. förekomst av l. tillgång på urskog; äv. om bestånd (se d. o. 11 a) av urskog. Vårt virkesförråd anlitas nu hårt genom överavverkning av de norrländska oväxtliga urskogsbestånden. TT 1927, Allm. s. 9. När man kommer till 1930-talet äro urskogsbeståndets reserver även i fråga om massaved slut. SvGeogrÅb. 1947, s. 156. —
-KARAKTÄR. jfr karaktär 3 c. Urskogen uppträder först låg, men ändå genom slingerväxter och parasiter utmärkt av fullkomlig urskogskaraktär. Verd. 1888, s. 257. —
-NATUR. av urskog präglad natur (se d. o. 10); ngn gg äv. om ngts karaktär av urskog (jfr natur 2). På dessa gamla dyner växer tallskog, till en ej liten del af urskogsnatur. Sernander Naturminnesm. 19 (1906). Det första, som måste göras för att rädda Hallands Väderö från förstörelse, är .. gjordt, men naturligtvis är därmed öns egendomliga urskogsnatur icke tryggad för framtiden. SvNat. 1912, s. 113. —
-OMRÅDE~020. med urskog beväxt område l. område som utgörs av urskog. Påvisas, huru i stort sedt de lägsta formerna af samhällslif finnas inom polar- och urskogsområdena. PedT 1903, s. 292. —
-STADIUM. (numera bl. tillf.) om (period med) urskog betraktad ss. första led i en utveckling; jfr stadium, sbst.3 2. Ungefär en tredjedel af .. (Gotska Sandöns) skogar befinner sig ännu i urskogsstadiet. FoFl. 1908, s. 137.
Spoiler title
Spoiler content