publicerad: 1986
STADIUM sta4dium, sbst.3, n.; best. -iet (Collin Ordl. (1847) osv.), i best. anv. förr äv. utan slutart. (Agardh ThSkr. 1: 40 (1842, 1855)); pl. -ier (äv. att hänföra till sg. stadie, Bureus NordlL 5 (1644) osv.) ((†) -ia (LittT 1795, s. 208, Oscar II Mem. 1: 298 (1897: utvecklingsstadia)); äv. (numera föga br.) STADIE sta4die, sbst.2, r. l. m. (Bäckström Dikt. 86 (1870), l. n. (AB 1901, nr 190 B, s. 2 (i handl. fr. 1880)); best. -ien resp. -iet; pl. -ier (se ovan).
Ordformer
(stadie 1864—1913. stadie- i ssgr 1920 (stadieväxlingen, sg. best.) osv. stadier, pl. 1644 osv. stadiet, sg. best. 1847. stadium 1795 osv.)
Etymologi
[jfr t. o. eng. stadium samt senlat., mlat. stadium, tidsperiod, tidsförlopp; etymologiskt identiskt med STADIUM, sbst.1, 2, o. sannol. utgående från en bet.: (väg)sträcka (eg. l. urspr. om ett stadion), l. möjl. från en bet.: tid som ett stadionlopp tar (l. bådadera); formen stadie är ombildning utgående från best. sg. stadiet l. pl. stadier]
1) (†) om tidrymd, använt liktydigt med: år. Jerusalems Förstöring aff Tito Rom(erske) Keysaren, Här ifrå reknas 1600 stadier eller åhr in til Winanden then yttersta Domen 1673. Bureus NordlL 5 (1644).
2) om ngt som utgör en resp. ett av flera delar l. moment i en utveckling (särsk. mot ngt högre l. lägre) l. ett förlopp l. skeende, vilka delar osv. kännetecknas av särskiljande egenskaper l. tillstånd o. är ordnade i tidsföljd, skede (se SKEDE, sbst.2 4) l. fas (se FAS, sbst.3 2) l. period (se d. o. 3) l. utvecklingsskede o. d.; stundom med tanken väsentligen riktad på dels tidsavsnittet, dels det tillstånd l. de egenskaper l. den ståndpunkt som kännetecknar tidsavsnittet. Det primitiva stadiet av mänsklighetens utveckling. Under livets alla stadier. Denna uppfattning utgör nu ett passerat stadium. Olika stadier av förruttnelse. Berusning i sista stadiet. Rinman JärnH 1033 (1782). Hos få skalder ser man de successiva stadierna af deras utveckling så skarpt tecknade och begränsade som hos Schiller. Böttiger SchillerLyr. 1 (1854). Hos andra fann han aldrig annat än förflutna stadier, som han själf genomgått. Strindberg Hafsb. 105 (1890). Tankarne .. rörde sig på något slags stadie midt mellan sömn och vaka. Grebst Året 139 (1913). Ett tredje stadium i materiens historia är (enl. Stiernhielm) Chaos. JNordström (1924) hos Stiernhielm (SVS) II. 1: 316. Hela denna övergång från vinter till sommar, vars olika stadier ter sig så betydelsefulla för bonden och hans arbete .. sker (osv.). FoF 1944, s. 121. Den platonska värdefilosofien omformades .. av .. (Speusippos) till en lära om en utveckling från lägre till högre stadier mot en fullkomning vid slutet av banan. Aspelin TankVäg. 1: 109 (1958). jfr: Visserligen såg hon hur Jenny i obönhörliga stadier vände sig ifrån henne som en måne i nedan. Men (osv.). Aronson Medalj. 111 (1935); jfr FAS, sbst.3 1. — jfr BEGYNNELSE-, BILDNINGS-, CIVILISATIONS-, ELEV-, FÖR-, FÖRSÖKS-, GASTRULA-, GENOMGÅNGS-, KNOPP-, KULTUR-, LÅG-, MELLAN-, MOGNADS-, NEBULOSA-, NYBÖRJAR-, PRIMÄR-, PROJEKT-, PUPP-, REPARATIONS-, REPTIL-, SAMLAR-, SEKUNDÄR-, SKENPUPP-, SKOVEL-, SKÅLROST-, SLUT-, STENÅLDERS-, UTVECKLINGS-, VIL-, VILO-, ÅLDERS-, ÖVERGÅNGS-STADIUM m. fl. — särsk.
a) om var o. en av de avdelningar vari utbildningsgången i ett utbildningssystem är uppdelad l. kan delas med tanke på den nivå (i fråga om förkunskaper l. personlig utveckling) varpå eleverna befinner sig. Elementarläroverket åter, med hvilket vi då mene stadiet emellan folkskolan och universitetet. Cramér SamvetsfrBr. 7: 9 (1869). Högre stadiet, mellanstadiet, lägre stadiet (av ett allmänt läroverk). Auerbach (1913). Friheten från statlig kontroll ger .. lärjungen i internatskolan på ett mera avancerat stadium ett betydligt friare fält för hans individuella läggning. Hellström RedKav. 103 (1933). Enhetsskolan är avsedd att uppdelas i tre stadier, vart och ett i regel omfattande tre år. SFS 1950, s. 1135. — jfr GYMNASIAL-, HÖG-, REALSKOLE-, SKOL-STADIUM.
b) med. i fråga om sjukdom. Om nu Lungsot är en Sjukdom af allmenn Svaghet, bör man söka bota den i dess första Stadium. LittT 1795, s. 321. Kikhostan har tre stadier: det katarrhala, konvulsiva och stadiet för sjukdomens aftagande. Collin Ordl. (1847). Så fort spetälskan kommit i det stadiet, att den icke längre kan döljas, blir den sjuke omedelbart transporterad till leprakolonien. Johnsson Essad Härligh. 89 (1930). Han har lungsot i sista stadiet. SvHandordb. (1966). — jfr ANFALLS-, DEPRESSIONS-, DYNT-, INITIAL-, INKUBATIONS-, KÖLD-, PRODROMAL-, PROGRESSIONS-, REMISSIONS-, SJUKDOMS-STADIUM m. fl.
c) [efter motsv. anv. av t. stufe, trappsteg, stadium] språkv.
α) om vart o. ett av de tillstånd i fråga om (kvalitet l.) kvantitet (normal längd, förlängning, förkortning l. frånvaro) som en vokal i de indoeuropeiska språken kan uppvisa inom en avljudsserie med (kvalitativt resp.) kvantitativt avljud. Denna ô-stam är bildad på starka stadiet af .. (roten) för v(erbet) slingan. Hellquist NordNombildn. 54 (1890). Fsv. *Rotn är en bildning på n af svaga stadiet .. till isl. hrjóta bl. a. ’störta, falla'. Landsm. XX. 1: 483 (1906). 19Årh. VIII. 2: 256 (1924). — jfr AVLJUDS-, ROT-STADIUM.
β) om vart o. ett av de två tillstånd i fråga om kvantitet l. kvalitet (äv. kallade starkt resp. svagt stadium) varemellan ljuden k, p o. t växlar i de flesta östersjöfinska o. samiska språk, beroende på om konsonanten står (l. urspr. stått) framför öppen l. sluten stavelse (varvid växlingen kan uppträda t. ex. ss. pp:p l. p:v l. p: bortfall av p). Den primära växlingen mellan ”starkt” och ”svagt” stadium kunde .. icke länge uppehållas (i de finsk-ugriska språken). 2NF 38: 460 (1926). Collinder FinLb. 19 (1940). — jfr STARK-, SVAG-STADIUM.
3) (tillf.) om vägsträcka tillryggalagd i en följd o. utgörande del av större vägsträcka, avsnitt, etapp; jfr PASS, sbst.1 9 a. Vi få nog icke föreställa oss, att flyttfåglarna i ett sträck rusa fram från Tsad eller Tangannika till Tåkern eller Hornborgasjön; nej de taga nog vägen i stadier. Ericson Fågelkås. 2: 132 (1907).
Ssgr: A: (2) STADIE-GRÄNS. bildl.: gräns (se d. o. 2) åtskiljande olika stadier; särsk. (pedag.) till 2 a. TSvLärov. 1955, s. 86. —
(2) -INDELAD~020, p. adj. indelad efter stadier; särsk. (pedag.) till 2 a. TSvLärov. 1955, s. 227. —
(2) -INDELNING~020. (stadie- 1935 osv. stadium- 1935) indelning i l. efter stadier; särsk. dels (pedag.) till 2 a, dels (med.) till 2 b. SvLäkT 1935, s. 1093. Med start vid 6 år kan vi få en ny stadieindelning av skolan: 4 + 4 + 4 årskurser. Skolvärld. 1968, nr 30, s. 30. —
(2 c β) -VÄXLING. [efter t. stufenwechsel] språkv. växling mellan starkt o. svagt stadium; jfr konsonant-förmildring. 2NF 31: 8 (1920). Collinder FinLb. 20 (1940).
B (mera tillf.): STADIUM-INDELNING, se A.
Spoiler title
Spoiler content