publicerad: 2012
URSPRUNGLIG ɯ3r~spruŋ2lig, förr äv. URSPRUNGELIG, adj. -are; adv. -A (†, FörsprRom. Q 3 a (Bib. 1541), Serenius (1741)), -EN (Dijkman AntEccl. 248 (1678, 1703) osv.), -T (Kellgren (SVS) 5: 96 (1787) osv.).
Ordformer
(-elig 1541–1811. -lig 1663 osv.)
Etymologi
1) som utgör l. tillhör l. utmärker l. hänför sig till ngts första början l. ursprung, som ej kan härledas vidare, primär; äv. dels: som existerat l. frambringats i ngts första skede, dels: som över tid förblir ss. från början, oförändrad, dels närmande sig l. övergående i bet.: primitiv; särsk. i sådana uttr. som ngts ursprungliga skick (se SKICK, sbst.1 1 a). Lind (1738). Korp och köpman, uttryckas med samma ord i detta ursprungliga och sinligt bildande språk (dvs. hebreiskan). LBÄ 1: 19 (1797). Hvad som en gång är söndradt, kan icke hopfogas till dess ursprungliga helhet. Carlén Repr. 411 (1839). Konsten att, om också med mycket ursprungliga redskap, af olika material spinna garn. Elfving Kulturv. 144 (1895). (Luften) är .. ej ett ursprungligt element, som jord och vatten, utan sekundärt, framgånget ur eldens och de ursprungliga elementens äktenskap. JNordström hos Stiernhielm (SVS) II. 1: 360 (1924). Forna tiders skomakare gjorde ett par skor då någon beställde dem, och därmed punkt: behovet var det ursprungliga, varan kom efteråt. Selander Modernt 60 (1932). Just för att det konventionella smycket avlägsnat sig så från smyckets ursprungliga betydelse att framhäva bärarinnans personlighet .. har en väldig produktion av klädsmycken som följer modet uppstått på senare år. Form 1952, s. 70. — jfr O-, SJÄLV-URSPRUNGLIG. — särsk.
a) som befinner sig i sitt första utvecklingsstadium l. har l. är av sin första beskaffenhet l. utformning o. d., begynnande, initial. Om en Punkt sättes utmed en not .. (har) notens värde .. derigenom blifvit förökadt med hälften af sitt ursprungliga värde. Mankell Lb. 21 (1835). I sin ursprungliga form saknade stycket (”Den gamle knekten” av Franzén) alla de karakteristiska smådrag, genom hvilka det i de senare omskrifningarna fått en bestämd, karolinsk pregel. 3SAH 2: 182 (1887). Lecitinskummjölken kan .. förvandlas till en torrmjölk, vilken .. ger en produkt, som har alldeles samma egenskaper som den ursprungliga. Bolin VFöda 192 (1933).
b) som från första början tillhör l. är en del av l. utgör ngts l. ngns väsen l. natur l. konstitution o. d. Förgätom aldrig, at hvarje sant Snille måste äga sin egen ursprungliga form, vara sig och ingen annan. Kellgren (SVS) 5: 247 (1790). (Vi påstår) att arffsynden .. är ursprunglig .. det will säga, att menniskan födes med den. Norbeck Theol. 47 (1840). (Katten) har behållit vida mer än hunden af sitt ursprungliga vilda lynne. Nilsson Fauna 1: 113 (1847). Det ursprungliga, det en gång givna springer oupphörligt i dagen, och det är på detta ursprungliga, som man kan skilja den ena människan från den andra. Hedberg VackrTänd. 59 (1943).
c) om befolkning l. djur- l. växtart: som från första början hör hemma i l. tillhör visst område l. land. Oliwträdet .. är förmodeligen ursprungeligt från Asien, och har derifrån .. blifwit flyttat til Medelhafwets Öar och länderne däromkring. Retzius FlVirg. 75 (1809). Vanligen antager man alla fullkomligt inhemska växter för ursprungliga. BotN 1857, s. 180. Förenta Staternas förhållande till landets ursprungliga invånare, indianerna. Lagergren Minn. 8: 95 (1929).
d) (†) om begreppsbestämning l. föreställning l. visshet o. d.: omedelbar (se d. o. 1 e), naturgiven. Iduna 2: 29 (1811; om visshet). Begreppsbestämningar .. indelas i .. ursprungliga (primitivæ s. constitutivæ): de först begripna (sjelfklara), och härledda, (secundariæ): ur de förra begripna. Ribbing Log. 9 (1879). Schéele Själsl. 265 (1895; om fantasiföreställning).
e) ss. adv.: i l. från (ngts) allra första början, allra längst tillbaka; vid sin tillkomst l. skapelse l. sitt framträdande. FörsprRom. Q 3 a (Bib. 1541). Ordet Prest eller Prester, tyckes vhrsprungeligen wara uthaf Latinska ordet Presbyter. Dijkman AntEccl. 248 (1678, 1703). De hafva vetat, att denna makts (dvs. kungamaktens) nödvändighet är ursprungligt grundad i folkets egen välfärd. Atterbom Minnest. 2: 402 (1826). Att hvar och en skinnbit på .. (sadlarna) har tre gånger flere sömmar nu, än den ursprungligt haft. Runeberg (SVS) 7: 164 (1836). Huset låg ursprungligen vid Lilla Gråbrödersgatan. Kulturen 1995, s. 22.
2) som bär prägel av naturlighet l. friskhet l. originalitet o. d., okonstlad l. osökt l. äkta; som är opåverkad av kulturen; särsk. om natur: orörd; om person äv.: oförställd l. troskyldig l. oskuldsfull. Låt vara att flickan i torpet är mera ursprunglig, okonstlad och naiv än en verklig prinsessa, som har en otrolig garderob. Sander o. Flodman 87 (1871). När man .. ser sig omkring .. så tränger sig Falkenbergs frändskap med den fria, ursprungliga, fritt växande och blomstrande naturen .. på betraktaren. Ödman VexlBild. 8 (1887, 1893). Det var under detta sökande efter det ursprungliga och djupast mänskliga som folkdiktningen kom i dagen. Arv 1945, s. 2. Vid vår kust söker sig unga människor till gamla ursprungliga glädjekällor, solen och havet. Moberg DinStund 6 (1963).
Avledn.: URSPRUNGLIGHET, r. l. f.
1) till 1: egenskapen l. förhållandet att vara ursprunglig; särsk. konkretare, om enskilt fall l. enskild manifestation av (oförändrat) ursprungligt förhållande. Mennisko-sinnets vördnad för alltings eviga ursprunglighet. Leopold 3: 426 (1802). Stjernhjelm hyste, som bekant, om den götiska språkstammens ursprunglighet den föreställning, att den vore de öfriga nyare språkens stam-moder. Beskow PVetA 1856, s. 6. Gärna byggde Selma Lagerlöf på folkets sägner, sådana hon hört dem berättas eller läst dem i pietetsfullt bevarad ursprunglighet. 3Saml. 31: 86 (1950). (Hus)Fasaderna (i Tallin) har behållit sin ursprunglighet, trots att de nya hyresgästerna är multinationella konglomerat i alla branscher. KvällsP 25/3 2004, s. 6. jfr o-ursprunglighet.
2) till 2: naturlighet l. friskhet; äv.: äkthet l. naivitet; särsk. i fråga om konstnärligt l. litterärt verk. Estlander KonstH 129 (1867). Den allmänna stämningen i ljus och färger ger ännu en aning om den fulländade koloristen Leonardo (i hans målning ”Nattvarden”), och ännu sväfvar öfver verket det skimmer af ursprunglighet, som ingenting kan ersätta. Rydberg Varia 172 (1893). Det finns en ursprunglighet i Marie Silkebergs lyrik som inte går att undfly. Men så finns också de ”orena” inskotten. GbgP 21/3 2003, s. 58.
Spoiler title
Spoiler content