SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 2014  
VALABEL, adj.
Etymologi
[av fr. valable, till valoir, vara värd, gälla, av lat. valere (se VALENS)]
(†) giltig, gällande; i sht om villkor l. skäl o. d. Rector frågade ännu om någon valabel orsak är, hwarföre nu icke kan dömas de facto. UUKonsP 12: 224 (1676). Ekbohrn (1904).
Spoiler title
Spoiler content